Stockholms universitet

Känslan av ensamhet farligare för hälsan än fysisk ensamhet

Ensamhet är en fråga som ofta uppmärksammas i media, särskilt under coronatider. Men vem är egentligen ensam? Det är en av många frågor kopplade till åldrande som det forskas om vid Aging Research Center vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Kvinna sedd bakifrån tittar in i handspegel
Foto: Cecilia Öhlund. Bilderna i artikeln ingår i ett samarbetsprojekt mellan ARC och Fotoskolan STHLM.

– Känslan av ensamhet ska inte blandas ihop med begreppet social isolering, som handlar om att bo ensam, ha ett litet socialt nätverk och att sällan träffa vänner och familj, säger sociologen Carin Lennartsson, forskare och ny föreståndare vid Aging Research Center.

Forskning med lång historia

Carin Lennartsson är projektledare för SWEOLD, en stor landsomfattande undersökning om äldre personers levnadsvillkor, del av den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) som pågått sedan slutet av 1960-talet. Frågorna handlar om relationen till barn och barnbarn, hälsa och funktionsförmåga, vård och omsorg, ekonomi, boende, sysselsättning och vardagliga aktiviteter, områden som är centrala för personer i åldrarna över 75 år.

Följer människor i ett halvt sekel

En av de saker som ger studien extra tyngd är att forskarna kan följa människor i över femtio års tid, vilket gör det möjligt att studera sambandet mellan tidigare livsvillkor och levnadsförhållanden på äldre dar.
– Just nu vill vi framför allt ta reda på hur äldre har upplevt sin situation under pandemin. Besöksintervjuerna har fått ställas in på grund av pandemin, men nu har vi strukturerat om fältarbetet och genomför studien per telefon istället, säger Carin Lennartsson.

En kvinna sitter och diskar medan en man står bredvid.
Foto: Linn Fryk. Bilderna i artikeln ingår i ett samarbetsprojekt mellan ARC och Fotoskolan STHLM.

Hur är det då med ensamheten?

– I många sammanhang råder det faktiskt begreppsförvirring kring det. Ensamhet är en negativ känsla som uppstår till följd av en skillnad mellan den önskade och den faktiska nivån av sociala relationer. Den handlar om att en person vill ha fler eller tätare sociala kontakter och mer djup i de sociala relationerna.
Sett ur ett befolkningsperspektiv visar undersökningen att upplevelsen av ensamhet är vanligast bland yngre personer och bland de allra äldsta (de som är 75–80 år eller äldre). Nivåerna av ensamhet är däremot lägre bland personer i medelåldern och bland ”yngre” äldre.
– Men för den som känner sig ensam kan konsekvenserna bli allvarliga. Känslan av ensamhet innebär nämligen en ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa, säger Carin Lennartsson.

En kvinna står vid fruktavdelningen
Foto: Sara Eng. Bilderna i artikeln ingår i ett samarbetsprojekt mellan ARC och Fotoskolan STHLM.

Kvinnor mer utsatta än män

Här kan det lätt bli en ond spiral, eftersom hälsoproblem och att vara ensamboende är några av de faktorer som studien visat ökar risken för ensamhet. Skillnaden mellan kvinnor och män blir också tydlig. Tre av fyra kvinnor bor ensamma vilket kan jämföras med männen där bara en av fyra bor ensam. Kvinnor har generellt sett också sämre hälsa än män, vilket i kombination med nedsatt funktionsförmåga och möjligheten att klara sig på egen hand har visat sig ha ett samband med känsla av ensamhet i hög ålder. Upplevd ensamhet i högre åldrar är därför vanligare bland kvinnor än bland män.
– Sent i livet har kvinnor och män därför väldigt olika livssituationer. Kvinnor lever längre än män och gifter sig ofta med personer som är äldre än de själva. Därför har de större risk att förlora sin partner och bli ensamstående.

Problem som går att påverka

Andra saker som bidrar till upplevd ensamhet är bristande möjlighet att delta i samhället, att inte ha materiella resurser och att inte känna sig trygg i lokalsamhället.
– Det här är saker som i allra högsta grad kan påverkas genom politiska beslut och satsningar som minskar den upplevda ensamheten i den äldre befolkningen. Till exempel genom att ge dem som jobbar inom hemtjänsten och på särskilda boenden tid för socialt utbyte.

En man sitter i en fåtölj
Foto: Erik Sommnäs. Bilderna i artikeln ingår i ett samarbetsprojekt mellan ARC och Fotoskolan STHLM.

Ökad ensamhet under pandemin

Forskning visar också att det har skett en ökning av ensamheten under coronapandemin, både bland yngre och äldre personer, och organisationer som driver hjälplinjer har vittnat om att behovet av deras tjänster har ökat.

Vad kan vi då göra till mans för att hjälpa till att bryta ensamhet?

– Vi behöver naturligtvis alla hjälpas åt. Det kan handla om att fråga om vi kan hjälpa till med något eller föreslå en promenad. Vi behöver också ta ett större ansvar för att höra av oss en extra gång till personer som riskerar att vara isolerade. Ett eller ett par telefonsamtal kan betyda så mycket.

 

FAKTA

Foto: Maria Yohuang

Carin Lennartsson är sedan 1 april föreståndare och ställföreträdande sektionschef för ARC, ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. Hon är även anknuten till Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Läs mer om Carin Lennartssons forskning

 

Aging Research Center (ARC) är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet och bildades år 2000. Vid ARC bedrivs forskning som ska verka för en god och jämlik hälsa, en god vård och omsorg på jämlika villkor, samt ökade förutsättningar för äldre personers deltagande i samhällslivet. ARCs forskning bidrar med kunskap om hur åldrandeprocessen formas i brytpunkten mellan individens biomedicinska och psykologiska förutsättningar och den sociala och fysiska miljön. Forskningen genererar kunskap om ojämlikhet i hälsa, vad det beror på, dess konsekvenser och åtgärder för att motverka ojämlikheter i hälsa. Ett viktigt fokus är att öka kunskapen om varför människors kognitiva förmågor skiljer sig åt och varför skillnaderna tenderar att öka med åldern. Forskningen vid ARC utgår från att äldres hälsa är ett resultat av komplexa interaktioner mellan genetik, miljö, sociala och biologiska faktorer. Utmaningen är att förstå samspelet mellan dessa faktorer och hälsa genom hela livet.
Läs mer om ARC

 

SWEOLD (Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old) är en del av den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) som pågått sedan slutet av 1960-talet. Syftet med SWEOLD är att på en mängd olika områden beskriva och analysera äldre personers levnadsvillkor i Sverige.
Läs mer om SWEOLD

 

Fotoskolan tolkar åldrande tillsammans med ARC

Hösten 2019 fick fotostudenter på Fotoskolan STHLM i uppdrag att tolka delar av den forskning som bedrivs på ARC. Det gjordes genom att studenterna tog del av föreläsningar och samtalade med forskare på ARC för att sedan ge sig ut och själva porträttera äldre personer runt om i Sverige.

Bilderna resulterade bland annat i en öppen utställning på Folkuniversitetet i Stockholm i februari 2020 och en kort dokumentärfilm. Samarbetet var dels ett exempel på hur forskning och konst kan mötas och berika varandra, dels ett exempel på hur forskning kan kommunicera utanför akademins väggar och nå allmänheten i nya former.

Se alla bilder från samarbetet med Fotoskolan

 

Mer om åldrande och ensamhet

PODCAST Äldrecentrum: ensamhet

Ensamhet bland äldre personer har beskrivits som ett stort samhällsproblem. Stämmer det och hur kan vi i så fall lösa problemet?
Med Carin Lennartsson docent i sociologi och Lena Dahlberg docent i socialt arbete.

PODCAST Medicinvetarna: #38 sjuk av ensamhet
Podcast med docent Lena Dahlberg, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan i Dalarna och senior forskare vid Aging Research Center.

På denna sida