Stockholms universitet

Malariaforskare avkodar världens dödligaste parasiter

Malariamyggan sprider några av världens dödligaste sjukdomar, men inte på egen hand. Den styrs av uråldriga parasiter som med hjälp av ett eget kodspråk får sin värd, människa eller djur, att agera på ett sätt som gagnar dess överlevnad. Ett kodspråk som molekylärbiologen Noushin Emami vid Stockholms universitet jobbar för att avkoda.

 

Jag försöker lära mig parasiternas språk så att vi kan stoppa smittspridningen genom att bryta deras cirklar. Problemet är att vi människor bara har funnits i omkring en miljon år medan parasiterna har funnits i 40 miljoner år. De har lärt sig hur man överlever och är väldigt smarta varelser, säger malariaforskaren Noushin Emami.

Noushin Emami tittar in i värmeskåp för myggor
I labbet finns två stora ”kylskåp” fyllda med myggor och mygglarver. I skåpet råder samma förhållanden som runt ekvatorn. Foto: Anette Gärdeklint Sylla/Stockholms universitet

Hon öppnar dörrarna till ett stort värmeskåp fyllt med malariamyggor och mygglarver. Inuti är temperaturen 27 grader Celsius och luftfuktigheten 70 procent. Det råder dagsljus tolv timmar per dygn och mörker lika länge, efterliknande afrikanska förhållanden runt ekvatorn. På hyllorna står burar täckta med nylonstrumpor i storlek XXL, inköpta på nätet. I burarna surrar myggor, ivriga att få sticka när de känner lukten av människoblod.

– De blir sugna på att para sig när de känner lukten av oss. Titta där är det två som parar sig, säger hon och pekar in i buren. Hon kan med blotta ögat skilja honor och hanar åt och ser när en hona är på väg att lägga ägg.

Malariamyggor i bur
Burarna med myggor är täckta med nylonstrumpor i storlek XXL. Inuti surrar myggor omkring, ivriga att få sticka när de känner lukten av människoblod. Foto: Anna Karin Landin/Stockholms universitet

Myggan inte Noushins fokus

Blodet är en förutsättning för att de ska kunna lägga ägg. Det är bara kvinnliga myggor som suger blod från människor. Myggan är annars växtätare. Tjugofyra timmar efter att en mygga sugit blod lägger den sina ägg, ofta runt sextio stycken. Men det är egentligen inte myggorna som intresserar Noushin Emami, utan malariaparasiterna som invaderar dem. Hon drivs av en vilja att förstå parasiterna för att på så sätt kunna överlista dem.

 

Parasiters kodspråk nyckel i kampen mot malaria

Noushin Emami ritar på en whiteboard
På en whiteboard visar Noushin Emami hur parasiten växer till inuti en myggas kropp. Foto: Anette Gärdeklint Sylla/Stockholms universitet

 

Malariacykeln från mygga till människa

  1. En smittad mygga sticker en människa och för över så kallade sporozoiter till människans blodomlopp.
  2. Sporozoiterna tar sig till levern där de växer till och antar en ny form, så kallade merozoiter.
  3. Merozoiterna har förmåga att invadera våra blodceller, som de äter upp inifrån.
  4. När allt blod är konsumerat är människan döende och parasiterna måste hitta ett nytt offer för att kunna leva vidare.

Läs mer om malariasmitta

Parasiten med förmåga att ändra DNA

Och det är här, i det döende offret, som det magiska händer. För att kunna ta sig ut ur kroppen förändrar parasiten genom en kemisk reaktion människans doft, så att den blir extra lockande för myggorna. Noushin Emami visar med gester hur en hel svärm av myggor söker sig till en sjuk människa och sticker. På så sätt tar sig parasiten vidare till nya myggor, som sedan kan sticka nya offer i ett evigt kretslopp.

– Parasiter har förmågan att ändra en organisms dna. Doften är en del av parasitens kodspråk utåt. För att kunna bekämpa spridningen av malaria är det viktigt att vi lär oss tyda koden för att förstå parasiternas signaler.

Även myggan är ett offer för parasiten precis som människan, även om den inte dör utan bara för smittan vidare. Liksom inuti en människa har parasiten förmågan att ändra myggans DNA så att den blir mera stickbenägen och aggressiv.

Parasiterna är inte onda. De vill bara överleva. Vi måste bara förstå dem och börja kommunicera med dem. Vi ser det alltid som dåligt att de finns, men om vi lär oss kommunicera med dem kanske de kan hjälpa oss istället för att ställa till skada.

 

Miljövänlig giftcoctail lurar parasiten - läs om Noushin Emamis banbrytand forskningsresultat

 

Miljövänlig giftcocktail nytt vapen mot malaria

En av de forskningsresultat som Noushin Emamis forskning om parasiternas kodspråk har lett till är att myggor kan luras att suga i sig rödbetsbaserade blandningar med gifter istället för blod. Giftet är inte farligt för omgivningen men dödar myggan inom några timmar.

– Blandningen, som vi kallar för “rosa juice” (pink juice), är en oskadlig, trögflytande, miljöofarlig lösning, som är naturligt giftig för honmyggor som äter den, säger Noushin Emami.

Läs mer om forskningsresultatet:
Miljövänlig giftcocktail kan bli nytt vapen mot malaria

Dofter styr malariamyggans fortplantning

Hennes forskning har också lett till nya metoder för att påverka myggornas parningsprocesser för att på så sätt kontrollera myggbeståndet.

Läs mer om forskningsresultaten.
Dofter styr malariamyggans fortplantning

 

Fakta vektorburen smitta

  • Smittor som sprids med insekter eller spindeldjur kallas för vektorburen smitta. Smittämnen, så kallade patogener, finns oftast inuti vektorn (insekten eller spindeldjuret) och förs vidare genom bett. I Sverige sprids Borrelia och fästingburen hjärninflammation (TBE, Tick Borne Encephalitis) på detta sätt.
  • En vektor är en organism som är smittbärare men inte själv framkallar sjukdomsförloppet. Vektorn kan däremot förmedla en parasit eller ett annat smittämne som kan framkalla sjukdom. Exempel på vektorer är malariamyggan som sprider malaria och fladdermöss som kan sprida rabies. Det finns både mekaniska vektorer, där vektorn bara förflyttar smittan fysiskt och biologiska vektorer som bidrar till att smittämnet genomgår ett nödvändigt stadium i sin utveckling. Biologiska vektorer påverkas ofta negativt själva av smittämnet och blir också sjuka, som malariamyggan.
  • Vektorburna sjukdomar står för över 17 procent av alla infektionssjukdomar och leder till mer än 700 000 dödsfall per år. Av dem står malaria för omkring 600 000 dödsfall per år.
  • Bara 2 procent av världens 3 600 myggarter suger blod, framför allt Anopheles, Culex och Aedes som sprider malariaparasiter, zikavirus, Chikungunya, West Nile och denguevirus. Det är bara honmyggan som suger blod, och bara i syfte att kunna lägga sina ägg.
  • Vektorkontroll är vilken metod som helst för att begränsa eller utrota däggdjur, fåglar, insekter eller andra leddjur som överför sjukdomspatogener. Den vanligaste typen av vektorkontroll är myggkontroll med en mängd olika strategier.
 

Forskningen finansieras av Wordpress grundare

Noushin Emamis forskningsprojekt om parasiternas kodspråk finansieras av Audrey Capital 2008, ett investerings- och forskningsföretag startat av den amerikansk webbutvecklaren och entreprenören Matt Mullenweg, grundare av WordPress. Genom Audrey Capital har Noushin Emami fått ett anslag på 100 000 USD per år under tre år.

Matt Mullenweg ligger även bakom WordPress Foundation och projektet WorldPress open source, en organisation med uppdraget att demokratisera publicering genom öppen källkod.

Om Matt Mullenweg

 

Läs mer om Noushin Emamis forskning

 

Om Noushin Emami
Om Noushin Emamis forskargrupp

"Mechanisms by which pathogens manipulate vector behaviour to enhance transmission"
Om Molecular Attraction AB
Se ett TED-talk med Noushin Emami

På denna sida