Datorsimulation av en sammanslagning av två neutronstjärnor
Datorsimulation av en sammanslagning av två neutronstjärnor

 

De projekt som får anslag vid Stockholms universitet är:

Processoptimering i cellens energifabrik

Nya möjligheter i utvecklingen av läkemedel mot tuberkulos och en ökad förståelse för hur cellens energifabriker fungerar. Det är i fokus när Martin Högbom och hans forskarteam tittar närmare på energifabrikerna i bakterien Mycobacterium smegmatis. I celler finns molekylära maskiner som tillsammans bildar energifabriker. De möjliggör allt från muskelarbete och nervsignalering till celldelning och upptag av näring från maten vi äter. 

De här maskinerna kan samarbeta med varandra i något som kallas superkomplex. Antingen dynamiskt där maskinerna som ingår varierar, eller en permanent uppsättning som är statisk. Målsättningen är att förstå mer om varför vissa organismer har statiska superkomplex som dessutom verkar innehålla ytterligare biokemiska funktioner. 

– Vi ska försöka förstå varför vissa bakterier har ett ”extrautrustat” system för energiomsättning jämfört med nästan alla andra organismer, till exempel oss människor, och vilka konsekvenser det har, säger Martin Högbom, professor i biokemi vid Stockholms universitet.

Projektet får ett anslag på 38 miljoner kronor.

Läs mer om projektet genom att klicka här.

Kan effektiva läkemedel tas fram med joniska vätskor?

Att ta fram nya aktiva substanser är ett viktigt steg i utvecklingen av nya, mer effektiva läkemedel. För att ta fram en administrerbar form av läkemedlet behöver den aktiva substansen kristalliseras genom att använda organiska lösningsmedel. Den här processen är kantad av en rad utmaningar som i dag begränsar och försvårar möjligheterna i läkemedelsutvecklingen. I ett nytt projekt utforskar Anja-Verena Mudring tillsammans med ett forskarteam om joniska vätskor kan ersätta organiska lösningsmedel och därmed skapa helt nya möjligheter i framtagandet av läkemedel. 

– Jag känner mig otroligt hedrad och tacksam. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ger oss möjligheten och stödet att utföra det här utmanande projektet. Det ger oss chansen att utveckla en gamechanger i framtagandet av nya läkemedel och kan bidra till att nå Agenda 2030 och FN:s globala mål, säger Anja-Verena Mudring, professor i fysikalisk materialkemi vid Stockholms universitet. 

Projektet får ett anslag på 33 miljoner kronor.

Läs mer om projektet genom att klicka här.

Gravitationen möter ljuset

I kosmiska krockar skapas ibland både gravitationsstrålning och vanligt ljus. I projektet Gravitationen möter ljuset försöker forskarna förstå mer om de här krockarna och den strålning som de ger upphov till. Genom en komplett kedja från simuleringar och modeller till observationer hoppas forskargruppen få mer kunskap om gravitationsstrålning, men även var, och hur, de allra tyngsta grundämnena bildas i universum. 

– Strålningen är det slutliga, och observerbara, resultatet av en komplex sammanslagningsprocess som involverar stark gravitation, tunga grundämnen, neutrinofysik, nukleosyntes och strålningstransport. Jämförelsen mellan våra datormodeller med faktiska observationer kommer att hjälpa oss att förstå vad som verkligen händer i en sådan kosmisk kollision, säger Stephan Rosswog, professor i astrofysik vid Stockholms universitet.

Projektet får ett anslag på 33,5 miljoner kronor.

Läs mer om projektet genom att klicka här.

Dynamik i kvantmateria

Inom så kallad kvantteknologi, som i framtiden spås ta över efter dagens kiselbaserade elektronik, är möjligheterna oändliga. Men kvantmateria är svårt att studera, bland annat för att många mikroskopiska egenskaper i kvantmateria har en stark inneboende dynamik. Tack vare ett anslag på 28 miljoner kronor kan Alexander Balatsky och hans kollegor utveckla nya modeller och metoder för att förstå dessa dynamiska processer.

– Utvecklingen har gått mycket fort de senaste åren, med experiment som har påvisat ett flertal fascinerande egenskaper i kvantmaterial. Oftast saknas dock teoretisk förståelse för dessa fenomen, vilket hindrar oss från att på ett systematiskt sätt förstå naturen och optimera resultaten för framtida tillämpningar, säger Alexander Balatsky vid Nordita, ett forskningsinstitut finansierat av bland andra Stockholms universitet och KTH.

Projektet får ett anslag på 28 miljoner kronor.

Läs mer om projektet genom att klicka här.

Om Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse grundades 1917. Stiftelsens ändamål är att verka landsgagneligt och stödja svensk grundforskning och utbildning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap. Detta görs genom stöd till excellenta enskilda forskare samt genom projektanslag.