Datorsimulation av en sammanslagning av två neutronstjärnor
Datorsimulation av en sammanslagning av två neutronstjärnor

 

– Strålningen är det slutliga, och observerbara, resultatet av en komplex sammanslagningsprocess som involverar stark gravitation, tunga grundämnen, neutrinofysik, nukleosyntes och strålningstransport. Jämförelsen mellan våra datormodeller med faktiska observationer kommer att hjälpa oss att förstå vad som verkligen händer i en sådan kosmisk kollision, säger Stephan Rosswog, professor i astrofysik vid Stockholms universitet.

I det femåriga projektet, som tilldelats 33,5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, kopplas flera olika forskningsområden samman för att tillsammans studera olika aspekter och effekter av krockar mellan neutronstjärnor. Stephan Rosswog, forskningsledare för projektet, har i över 20 års tid räknat på kolliderande neutronstjärnor. Han var en av de första att föreslå dessa kollisioner som källa till många av de tyngsta grundämnen vi har omkring oss, inte minst guld.

– Det här är fantastiska nyheter för vårt team! Det här anslaget kommer stärka våra multidisciplinära forskningssamarbeten. Det ger oss också en långsiktig trygghet så vi kan tackla de utmaningar som finns i det här nya området, säger Stephan Rosswog.

2017 upptäcktes gravitationsstrålning och ljus från en krock mellan två neutronstjärnor och tidskriften Science rankade detta som det årets viktigaste vetenskapliga genombrott. Denna upptäckt bekräftade många av de teorier som Rosswog fört fram och en del i projektet är att fortsätta det arbetet.

I gruppen finns forskare som arbetar med både modelleringar och med observationsstudier. Genom att skapa en hel kedja från datormodeller, via strålningsberäkningar till faktiska

Stephan Rosswog, foto: Bastian Werner
Stephan Rosswog, foto: Bastian Werner

observationer hoppas forskarna få veta mer om var och hur de allra tyngsta grundämnena bildas i universum.

– Det här forskningsfältet kopplar samman Einsteins relativitetsteori med frågor om ursprunget till de tunga elementen. Genom att kombinera superdatormodeller med direkta astronomiska observationer kan vi lära oss hur de tyngsta elementen i universum skapades, säger Stephan Rosswog.

Kan ge ledtrådar till universums expansion

En annan målsättning med projektet är att med hjälp av resultaten från forskningen kring gravitationsstrålning få nya verktyg för att mäta avstånd i universum, och därmed bestämma universums expansionstakt.

I forskargruppen för ”Gravity meets light” ingår även Anders Jerkstrand och Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi och  Hiranya Peiris och Ariel Goobar vid Fysikum.

 

Om anslaget
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar årligen ut anslag till forskningsprojekt som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. År 2019 beviljade stiftelsen 640 miljoner kronor till 20 forskningsprojekt. Fyra av dessa anslag, på totalt drygt 132 miljoner kronor, går till Stockholms universitet.