Stockholms universitet

Forskningsinfrastruktur vid humanistiska fakulteten

 

Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL)

Arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa av professor Birgit Arrhenius. I början dominerades verksamheten av konservering och fosfatanalyser av jordprover men under de senaste decennierna har en serie nya tekniker för studier av arkeologiskt källmaterial tagits fram eller vidareutvecklats. Arkeologiska forskningslaboratoriet är unikt i Norden såtillvida att det här är arkeologer som jobbar med arkeologiska frågeställningar med hjälp av naturvetenskapliga analysmetoder. De metoder som används har anpassats för det ofta nedbrutna och fragmenterade källmaterialet, vilket ställer särskilda krav på analyserna.

Kontaktperson: Kerstin Lidén, kerstin.liden@arklab.su.se

 

Fonetiklaboratoriet

Fonetiklaboratoriet erbjuder utmärkta möjligheter för experimentella studier i talets akustik, produktion och perception. Laboratoriet uppdateras kontinuerligt med högklassig utrustning och lokaler specialanpassade för olika slags experimentella undersökningar. Fonetiklaboratoriet lockar forskare och studenter från hela världen.

Bland laboratoriets resurser finns ett ekofritt rum med ultrahög dämpning och ljudisolering för inspelningar med mycket höga experimentella krav men även andra ljudisolerade rum för kvalificerade ljud- och videoinspelningar; laboratorier för att studera andning, fonation och artikulation i talet;  laboratorier utrustade för perceptuella experiment med bland annat EEG för mätning av elektrisk aktivitet i hjärnan; samt undervisningslabb utrustade med programvaror för talanalys, signalbehandling, programmering och perceptionsexperiment. Fonetiklabbets forskningsassistenter bistår forskare och studenter vid experimentella undersökningar.

En annan mycket viktig resurs i Fonetiklaboratoriet är verkstaden där labbets ingenjörer utvecklar hårdvara och programvara för olika forskningsbehov samt underhåller och anpassar befintlig teknisk utrustning. 

Föreståndare: Mattias Heldner, mattias.heldner@ling.su.se

Se Fonetiklaboratoriets webbsida

Korpusar och resurser 

Institutionen tillhandahåller olika språkdatamaterial användbara för empirisk språkforskning, framför allt i form av ”korpusar”, eller språkdatabaser, som representerar olika slags text. Korpusar kan innehålla modern eller äldre text, eller talat språk som är inspelat och transkriberat i textform, t ex barns eller vuxnas språkinlärning och/eller -användning. Texten är vanligen annoterad, eller ”taggad”, vilket innebär att den är uppmärkt och kopplad med olika slags metainformation, till exempel grammatiska kategorier eller kommentarer. Se även Språkstudion, under Institutionen för språkdidaktik, som härbärgerar korpusar åt olika språkforskare.

Mer om korpusar och resurser

Stockholm Babylab 

En del av forskningsutrymmet i Fonetiklaboratoriet är speciellt anpassat för forskning i Spädbarnets språkliga utveckling. Studier av spädbarnets uppfattningsförmågor kräver särskilt anpassade testmetoder som använder sig av barnets naturliga nyfikenhet och lekfullhet. Fyra olika metoder används i första hand för att studera talperception hos små barn. Stockholm Babylab forskningsmöjligheter inkluderar system för EEG-registreringar, ögonrörelsemätningar, nappsugningsmätningar (HAS) och "Head-Turn"-procedur. Utrymmet är särskilt utformat för att skapa en bekväm omgivning för de barn och föräldrar som deltar i våra forskningsstudier. Intill laboratoriet finns väntrum, toaletter och möjlighet till blöjbyte.

Mer om Stockholm babylab

SUBIC 

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) tillhandahåller en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Forskningen som bedrivs vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner.

Kontaktperson: Rita Almeida, e-post: rita.almeida@su.se

Se SUBIC:s webbplats

Svenskt teckenspråkslexikon 

Målsättningen med Svenskt teckenspråkslexikon är att på sikt publicera ett komplett teckenspråkslexikon. Inom lexikonverksamheten vid Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik har vi hittills dokumenterat cirka 19 000 tecken. Den här lexikala databasen, som finns fritt tillgänglig genom en webbplats sedan 2008, uppdateras kontinuerligt med nya tecken. För de flesta tecken finns teckendemonstrationer, teckenvarianter, exempelmeningar och fotoillustrationer. För närvarande består lexikonet av ca 5 500 exempelmeningar. Man kan göra sökningar på flera olika sätt, bland annat genom att söka på ord, översättning, tecknets andra betydelser, alternativa tecken, handform och ämnesområde. 

Webbplatsen för Svenskt teckenspråkslexikon

Teckenspråkskorpusar 

Institutionen för lingvistik tillhandahåller genom Avdelningen för teckenspråk språkdatamaterial i form av teckenspråkskorpusar som är användbart för språkforskning och språkundervisning. Korpusarbetet påbörjades 2003 och innehåller delvis spontana dialoger och eliciterade berättelser. De är annoterade med teckenglosor, svensk översättning och övrig grammatisk information.  

Mer om Teckenspråkskorpusar

 

Språkstudion 

På Språkstudion finns en utvecklad digital infrastruktur för undervisning, examination och forskning. Enhetens datorsalar kan bokas för datainsamling av bland annat uttal, skrivande, talperception och teckenspråk. Språkstudion har kompetens inom teknik, pedagogik och forskningsdesign.

Kontaktperson: Christine Ericsdotter Nordgren
Se Språkstudions webbplats

 

Flerspråkighetslaboratoriet 

Nyutrustat språkforskningslaboratorium för den som använder experimentella metoder i sin forskning kring flerspråkighet med bland annat EEG/ERP, Eye Tracking och beteendeexperiment, samt utrustning för fältarbeten och inspelning av gruppsamtal. Labbet är tillgängligt för forskare, doktorander och studenter vid institutionen men är även öppet för forskare inom det ledande området Andraspråk och tvåspråkighet.

Föreståndare José Alemán Bañón.

Webbsida för Flerspråkighetslaboratoriet 

IVIP samtalskorpusar: Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska 

Ett forskningsprogram finansierat av RJ i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. Tre samtalskorpusar är under uppbyggnad: samtal från service, lärande och vård. Arbetet sker tillsammans med Språkbanken i Göteborg. Projektledare Catrin Norrby.

Mer om IVIP samtalskorpusar

Tisus textkorpus 

Taggad andraspråkskorpus med digitaliserade andraspråkstexter från Tisus – Test i svenska för universitetsstudier. Även skribenters bakgrundsinformation finns, som ålder, kön, modersmål, utbildningsbakgrund etc. I samarbete med Språkbanken i Göteborg.

Kontaktperson: Peter Lundqvist, peter.lundkvist@su.se

Inom ett nytt infrastrukturprojekt, Swedish Language Learner Corpus, SweLL, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, är en ny mer omfattande annoterad andraspråkskorpus på gång, även den placerad på Språkbanken.

Kontaktperson: Gunlög Sundberg, gunlog.sundberg@su.se  

Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi 

Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi är två specialbibliografier på nätet, främst avsedda för studenter och forskare, som fokuserar de forn- och runsvenska texterna i handskrifter och runinskrifter, vilka kan sökas utifrån vedertagna siglum (handskrifter) och signum (runinskrifter).

Flertalet poster utgörs av sekundärlitteratur som berör de forn- och runsvenska texterna, och denna kan sökas utifrån två specialanpassade ämneshierarkier. Arbetet utfördes vid Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk (2009-2012), med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Riksantikvarieämbetet. För att ekonomiskt och vetenskapligt säkra bibliografiernas fortlevnad har de förts över till Svenskt diplomatarium vid Riksarkivet där den fortsatta uppdateringen utgör en del av deras verksamhet. De första fem åren delfinansieras av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA).

Mer om Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi

A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) – Ordbok till de nordiska medeltidslagarna 

LMNL är en koncentrerad encyklopedisk historisk nordisk-engelsk-nordisk ordbok över juridisk-kulturellt relevanta termer och företeelser från ca 25 medeltida lagtexter från hela Norden i (ny)översättning till engelska. Ordboken tillhandahåller engelska ekvivalenter till svåröversatta nordiska historiska termer, ger belägg på i vilka lagar dessa förekommer, förklarar deras juridisk-kulturella innebörd, samt beskriver regionala och tidsmässiga likheter och skillnader. Norden med sina sex fornspråkliga varieteter (danska, färöiska, gutniska, isländska, norska och svenska) ses som en enhet, vilket skiljer LMNL från befintliga ordböcker och pågående lexikala projekt. LMNL riktar sig till en inhemsk och internationell publik av studenter och forskare inom en mängd historiska ämnesområden. Arbetet har utförts vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet samt av medarbetare i Norge och England och finansierats av Vetenskapsrådet (2014–2017).

Ordboken är nu tillgänglig som fullt sökbar databas vid Universitetet i Sheffield 

I bokform är den tillgänglig hos Open Book Publishers som fri nedladdningsbar PDF och i print-on-demand version.

Open Book Publishers

Denna version har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien, Magnus Bergvalls Stiftelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Tidigare projektnamn använt under det pågående arbetet: Medieval Nordic Legal Dictionary (MNLD)

Mer om projektet 

 

Strindbergsprojektet 

Stockholms universitet har ansvaret för Strindbergsprojektet sedan 1986. Projektet ansvarar för utgivningen av Nationalupplagan av Strindbergs Samlade Verk. Resultatet är 72 volymer som har publicerats på Norstedts förlag och textkritiska kommentarer som publiceras på Litteraturbanken www.litteraturbanken.se . Majoriteten av volymerna har efter medgivande av Norstedts också publicerats på Litteraturbanken. Samtliga volymer kommer att vara publicerade på Litteraturbanken 2017. Alla texter där är fritt tillgängliga och används flitigt i forskning, i undervisning och av allmänhet. Har även skapat Stockholm University Strindberg Corpus (SUSC) som tillhandahålls av Institutionen för lingvistik (se under Korpusar och resurser).

Mer om Strindbergsprojektet

På denna sida