Stockholms universitet

Forskningsinfrastruktur vid samhällsvetenskapliga fakulteten

 

Database on historical monetary and financial statistics for Sweden 

Sammanställer och tillgängliggör historisk monetär och finansiell statistik för Sverige från 1668, några av tidsserierna går tillbaka till medeltiden. Konstruerar tidsserier konsistenta över tid och applicerar dagens definitioner, bl a för att underlätta långtidsanalyser över till exempel huspriser, relationen mellan penningmängd och inflation samt den makroekonomiska utvecklingen. Få sådana databaser täcker så pass lång tid, officiellt producerad monetära statistiken går oftast 1-2 bara årtionden tillbaka. Den hemsida som dessa data bland annat finns på är mycket välbesökt (men det finns inte resurser att uppdatera).

Webbsida för Historical statistics

 

Health Bank 

Swedish Health Record Research Bank (eller ”Health Bank”) innehåller runt två miljoner avidentifierade patientjournaler från Karolinska universitetssjukhuset från åren 2006–2014. Infrastrukturen innehåller både strukturerad och ostrukturerad information. Det strukturerade datamaterialet innehåller ett unikt serienummer för varje patient, kön, ålder, tidsstämplar, information om inskrivning och utskrivning, ICD-10-diagnoskoder, ATC-läkemedelskoder, blod- och mikrobiologiska värden och kroppstemperatur. Det ostrukturerade datamaterialet består av fritext som anteckningar från läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Fritexten ligger under olika rubriker för varje patient/serienummer.

Föreståndare för Health Bank: Professor Hercules Dalianis, hercules@dsv.su.se

Mer om Health Bank (på engelska) 

 

Stockholm Life Course Project (SLCP) 

Stockholm Life-Course Project (SLCP) är en longitudinell studie av brottslighet. Sammanlagt består datamaterialet av drygt 15 000 personer. SLCP bygger på tre intervju- och registerstudier av ungdomar under 20 år: Klientelstudien (första undersökning 1959–1963), Skå-studien (första datainsamling 1955–1961) och Paragraf 12-hemstudien (första undersökning 1990–1994). Samtliga studier omfattade en grupp av lagöverträdare. Medlemmar av denna grupp hade under ungdomstiden haft problem i form av brottslighet och annat antisocialt beteende. Två av studierna omfattade också en kontrollgrupp: personer som ur demografisk synpunkt matchade lagöverträdarna, men som inte hade några kända problem med brottslighet. 

År 2011 förstärktes studien ytterligare med data från Flergenerationsregistret. Man kunde därmed koppla ihop deltagarna i de tre grundstudierna med deras föräldrar, barn, barnbarn, syskon och syskonbarn, vilket resulterade i 15 390 individer för vilka nya registeruppgifter samlats in.

Kontaktpersoner: 
Jerzy Sarnecki, jerzy.sarnecki@criminology.su.se
Amber Beckley, amber.beckley@sociology.su.se

Mer om Stockholm Life Course Project (SLCP) 

 

Geodataenheten 

Geodataenheten på Kulturgeografiska institutionen arbetar med rumslig information, skapade med digitala tekniker och tänkta för användning i geografiska informationssystem (GIS). Här sker metodutveckling och ges stöd för forskningsprojekt som använder GIS. Enheten är ansvarig för utbildning inom GIS och kartografi och även värd för IDRISI Resource Center vid Stockholms universitet; en rasterbaserad GIS-programvara. Informationen från ett flertal forskningsprojekt och uppdragsprojekt finns presenterade och åtkomliga från enhetens hemsida. Enheten har även exempelvis medverkat vid Universitetsbibliotekets uppbyggnad av historiska rumsliga data.

Mer om Geodataenheten

GEOSTAR 

Är besläktat med demografernas STAR-data (se även nedan under SOFI) men inkluderar mer geografiska data, så som geografiska koordinater för individer, fastigheter och arbetsplatser.

I det projekt ”Geografisk kontext: Ett nytt sätt att mäta vad omgivningen betyder för individens livsbana” som har tillgång till GEOSTAR är syftet att utnyttja ny mätmetod för att besvara frågan om hur individers sociala sammanhang utanför familjen påverkar attityder och handlingsmönster.

Påverkas barn och unga av bostadsområdet vad gäller livsbanor? Påverkas olika kohorter och grupper olika? Hur påverkar skalnivån omgivningens betydelse? Data i Geostar finns från 1990 till 2013.

Kontaktperson: Eva Andersson, eva.andersson@humangeo.su.se

Domänspecialist rumsliga data – SND 

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet har genom rektorsbeslut ansvar för domänspecialistfunktionen för rumsliga data. Arbetet sker inom ramen för det nationella samarbetet Svensk nationell datatjänst (SND) vilket är ett konsortium bestående av ett antal lärosäten i landet. Huvudkontoret finns i Göteborg medan annan verksamhet utförs på ett flertal andra lärosäten. En del av konsortiearbetet utgörs av så kallade domänspecialister. Dessa ansvarar för olika typer av forskning och olika typer av data. Dessa är spridda till de större högskolorna i landet.

Arbetet med rumsliga data genomförs gemensamt av Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för Naturgeografi. Det finns särskilda utmaningar att hantera GIS-data, digitala kartor och andra rumsliga data, såsom projektioner, koordinatsystem och geografisk upplösning. Filstrukturerna kan också vara komplexa och förändrats över tid beroenden på programvarornas utveckling. Forskningsdata av den karaktären ska vara nåbara och användbara för andra forskare. Domänspecialisterna ska stödja detta arbete inom SND.

SND:s webbplats  

För mer information om konsortiet och arbetet med SND generellt 

 

Gösta Ekmans Laboratorium 

Forskningen kretsar kring hur vi människor upplever vår omvärld med hjälp av synsinnet, hörselsinnet och luktsinnet. Vi studerar bland annat psykologiska effekter av buller, hur luktsinnet kan användas för att upptäcka demenssjukdom, hur blinda personer kan lära sig att navigera med hjälp av andra sinnen, och hur personer med spindelfobi kan avvänja sig från starka emotionella reaktioner. I GEL finns särskilt anpassade experimentrum för avancerad doftexponering, ljudåtergivning, samt registrering av hjärnaktivitet och ögonrörelser. Det är en internationell forskningsmiljö där ett tiotal nationaliteter representeras, och som finansieras av ett flertal stora externa forskningsanslag.

Kontaktperson: Maria Larsson, maria.larsson@psychology.su.se

Stockholms universitets psykologiska klinik (SUPK)

Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik. Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling samt att inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt. En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning samt i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling. Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård.

Föreståndare: Jan Bergström, jan.bergstrom@psychology.su.se  

Till klinikens webbsida

REWHARD (SFI)

REWHARD är en nationell infrastruktur som syftar till att underlätta forskning om hur arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individernas hälsa, sjukfrånvaro och välbefinnande över livsloppet. REWHARD består av databaserna SLOSH, LNU, IMAS och STODS och finansieras främst av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Kontaktperson: Marcus Brafors

Mer om REWHARD  

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) 

SUBIC är en ny strategisk satsning av Stockholms universitet. SUBIC kommer att tillhandahålla en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Den forskning som kommer att bedrivas vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner. SUBIC blir en unik facilitet i Sverige, med områdesöverskridande forskningsmöjligheter över samtliga fakultetsområden. SUBIC kommer initialt att förvaltas av Institutionen för lingvistik, men är ett samarbete mellan Stockholms universitets olika institutioner.

Psykologiska institutionen har tillsammans med Institutionen för lingvistik och Zoologiska institutionen varit drivande i arbetet att få SUBIC på plats här på SU. Den fysiska placeringen av SUBIC blir i Arrheniuslaboratoriet, där lokaler finns tillgängliga som kan anpassas för verksamhetens krav på säkerhet, tillgänglighet och tekniska behov.

Huvudansvarig: Francisco Lacerda francisco.lacerda@ling.su.se

För mer information, se Institutionen för lingvistik. 

Till SUBIC:s webbplats

Stockholms universitets sömnlaboratorium 

Sömnlaboratoriet innehåller tre sovrum som är isolerade från yttre miljöfaktorer såsom buller och ljus, och det är möjligt att kontrollera temperaturen i sovrummen.

Sömnlaboratoriet innehåller även ett kök och ett badrum. Laboratoriet har specialutrustning för att registrera och analysera polysomnografi (EEG – hjärnans elektriska aktivitet, EOG - ögonrörelser och EMG - muskelspänning), andning samt hjärtfrekvens.  Det är även möjligt att genomföra datoriserade prestationstest i laboratoriet. Utrustningen för att registrera polysomnografi kan även användas i fältstudier. Laboratoriet har även ett tjugotal aktivitetsmätare (så kallade aktigrafer) för mätning av sömn i fältstudier.

Mer om Stockholms universitets sömnlaboratorium  

 

Mycket av Sveriges forskning inom demografi är möjlig tack vare de registerdata över befolkningen som finns tillgängligt via SCB och de tidigare svenska kyrkböckerna med mera. Sveriges system för att lagra registerdata utgör unikt material för demografer.

Mycket av forskningen på Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) bygger på samlat material från projekten Family Change, Ageing Well och Migrant Trajectories projekten. Datan lagras hos SCB och är tillgänglig för SUDA:s forskare genom SCB:s Micro-Online Access System, MONA. 

Generations and Gender Survey (GGS) 

Generations and Gender Survey (GGS) är en surveyundersökning med tillhörande kontextdatabas som ingår i ett internationellt surveyprogram. En svensk GGS möjliggör bland annat nya kunskaper om beslutsprocesser rörande familjebildning och barnafödande; hur subjektiva värderingar påverkar sådana beslut och relationer inom familjer och mellan generationer; hur genus samvarierar med olika beslut över livscykeln; hur sambanden mellan olika händelser över livscykeln ser ut; samt ge en ökad förståelse av samhällets roll i skapandet av olika förutsättningar för arbete och familj. I den svenska undersökningen som genomfördes under 2012-2013 med SCB som ansvarig datainsamlare deltog 9688 personer. Uppföljningar av demografiska utfall under 2013-2016 har gjorts m h a registerdata. GGS genomförs även i ett stort antal andra europeiska länder som en del av the Generations and Gender Programme (GGP). Under 2020 pågår planeringen för en ny surveyomgång i Sverige och andra länder. Datainsamlingen för Sverige föranleds av en period med fallande fruktsamhetstal. 

Mer om Generations and Gender Survey (GGS)

Young Adult Panel Study (YAPS) 

YAPS bygger på en panel av unga vuxna som svarat på en postenkät 1999 och som sedan följs upp 2003 och 2009. Registerdata om giftermål, barnafödande, skilsmässa och separationer har kopplats till enkätsvar om arbete och familj samt attityder till desamma. Data innehåller cirka 3500 ungdomar och har samlats in av Statistiska centralbyrån.

Mer om Young Adult Panel Study (YAPS) 

Läs mer här om demografisk data (engelsk sida)

 

Levnadsnivåundersökningen (LNU) 

I LNU 1968 tillfrågades respondenterna om sina faktiska levnadsvillkor (snarare än om attityder och uppfattningar). Frågorna besvarades av ungefär var tusende svensk i åldern 15-75 år (sedermera 18-75 år) och avsåg bl.a. uppväxtförhållanden, familj, utbildning, arbete, hälsa, ekonomi, boende, hushållsarbete och fritid. I senare vågor av LNU, 1974, 1981, 1991, 2000 och 2010 insamlades i stor utsträckning samma typ av uppgifter. Panelansatsen gör att människors levnadsvillkor kan följas över tid och att dessa förhållanden kan relateras till varandra. Perioden mellan vågorna täcks in med biografier över familjeförhållanden, utbildning och sysselsättning. Sedan år 2000 besvarar också eventuella makar/sambos till huvudrespondenten en kortare enkät med frågor om sina levnadsförhållanden och barn (10-18 år) i hushållet besvarar frågor via en s.k. ljudenkät. En ny omgång av LNU - den sjunde i ordningen - genomförs under 2020 och finansieras av Vetenskapsrådet som en del av infrastrukturen Rewhard (RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure).

Mer om Levnadsnivåundersökningen (LNU)   

Children of Immigrants – Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) 

En komparativ och longitudinell enkätundersökning i Sverige, England, Tyskland och Nederländerna (tidigare kallad Youth in Europe Study [YES]). Projektet har en bred ingång och berör frågor kring elevernas välbefinnande, nätverk och attityder. Studien baseras på ett nationellt representativt skolbaserat urval av elever i 8:e och 9:e klass. Utöver elevernas utsagor görs även separata intervjuer med målsmän och klassföreståndare.

Mer om undersökningen   

Social Policy Indicators (SPIN) Database 

SPIN databasen innehåller unika komparativa data över välfärdsstatens organisering sedan 1930-talet och framåt. SPIN är resultatet av en medveten och långsiktig investering i forskningsinfrastruktur. Ett stort antal svenska och internationella forskare använder SPIN data, och databasen har resulterat i en stor mängd publikationer, varav flera är i internationellt ledande tidskrifter. SPIN data används också av myndigheter och internationella organisationer. SPIN databasen är inte enbart viktig för den ledande forskning som bedrivs vid SOFI, utan databasen möjliggör också ny forskning i anslutning till SUs profilområden, särskilt inom området ”välfärd och demokrati”.

Kontaktperson: Kenneth Nelson, kenneth.nelson@sofi.su.se

Mer om SPIN 

På denna sida