Forskargrupp Utbildningshistoria och utbildningssociologi

Elevorganisering framställs ofta som något som främst handlar demokratisk fostran. Men en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet visar att skolungdomen inte bör förstås som passiva mottagare av policybeslut eller skolans demokratiarbete, utan som aktiva medskapare i utbildningens historia där elevorganisering har utgjort politiskt handlande och deltagande i praktiken.

Skolans nuvarande sätt att fungera utestänger vissa barn – redan vid skolstarten. En ny avhandling vid Stockholms universitet argumenterar för att den gamla visionen om en skola för alla, det vill säga en och samma utbildningsform för alla barn, utifrån en åldersbaserad sortering, är förlegad och behöver överges.

Höga betyg och stark studiemotivation är ingen garanti för en lyckad övergång till högre studier. I en ny studie vid Stockholms universitet följde forskare 52 högpresterande gymnasieelever genom deras skolgång och övergången mot högre studier. Djupintervjuer med ett urval av eleverna visar tydligt hur tillgången till stödjande nätverk – eller bristen på sådana – påverkar möjligheterna att ta sig vidare till universitet och högskola.

Vetenskapsrådet har beslutat om årets bidrag inom utbildningsvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap. Det handlar om två projektbidrag och en ”Exploratory Workshop” om sammanlagt drygt 11,6 miljoner kronor. Teresa Cerratto Pargman vid Institutionen för data- och systemvetenskap och Cormac Mc Grath vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med flera, beviljas sex miljoner kronor till projektet ”Att undersöka AI-beredskap i icke-tekniska universitetsprogram: en teknisk ansats”.  Projektet löper över fyra år. Ali Osman vid Institutionen för pedagogik och didaktik beviljas 400 000 kronor för ”Exploratory Workshop” om ”Ett nord-syd-perspektiv på lärande. Identifiering av en innovativ forskningsagenda för engagemang i marginaliserade samhällen.” Projektet löper över två år. Björn Ivemark vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med flera beviljas 5,2 miljoner kronor till projektet "Efter optimism: ett livsloppsperspektiv på aspirationer, trajektorier, och social mobilitet bland personer med migrationsbakgrund". Projektet löper över fyra år.   Helena Reierstam vid Institutionen för pedagogik och didaktik har bevilljats en tvåårig postdoc från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse.  

Formade 80-tals TV-serien "Lackalänga" din bild av varför och vem som går på Folkhögskola? Då kanske det är dags för en uppdatering. Tidningen Folkhögskolan uppmärksammar forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander, som har undersökt varför människor väljer folkhögskolor och vilken roll dessa skolor spelar.

I en intervju i Skolledaren berättar professor Stefan Lund om forskningsprojektet "Ta skolan i egna händer" där forskare vid Stockholms universitet studerat hur kommuner i Sverige försöker hantera skolsegregationen genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning. Forskarna har fokuserat på tre åtgärder: skolsammanslagningar, skolnedläggningar och start av nya skolor. I den ena fallstudien undersöktes ett fall av skolsammanslagning där kommunens F-6-skolor omorganiserades till en mellanstadieskola och två lågstadieskolor. Syftet var att skapa en blandning av elever med olika bakgrund och på det sättet öka både sammanhållningen och likvärdigheten. I en annan fallstudie hade kommunen lagt ner en dåligt fungerande skola i ett utsatt område och en stiftelse startat en ny högstadieskola i samma område. Det som framförallt intresserade forskarna var att eleverna i den nya skolan lyckats nå resultat i nivå med en svensk genomsnittsskola.  I en tredje fallstudie tittade forskarna på en strategi många kommuner använder sig av för att främja skolintegration, att lägga ned skolor i utsatta områden och placera ut eleverna på andra skolor i kommunen.  –Resultaten visar att både sammanslagning och öppnandet av en ny skola gav goda resultat, medan skolnedläggning inte gav några positiva resultat. En nyckelfaktor för framgång har varit engagerade skolledare och ett starkt fokus på social och pedagogisk inkludering, säger Stefan Lund, professor i pedagogik och forskningsledare i projektet.   Läs intervjun i Skolledaren: Forskaren: Rektorn är en nyckel för skolintegration

Efter en kort period av uppgång visar de senaste internationella undersökningarna på en nedgång för läsförståelsen bland svenska barn och ungdomar. Inför internationella läskunnighetsdagen den 8 september hade Louise Epstein bjudit in utbildningshistorikern Jakob Evertsson från Stockholms universitet, till radioprogrammet ”Förmiddag med”, för att samtala om läsning och om vi kan lära oss något av historien för att vända trenden.

Historiker från Stockholms och Uppsala universitet medverkar i Lärarstiftelsens nya webbsatsning för öka kunskapen om Sveriges utbildningshistoria. På den nya sajten kan besökare ta del av artiklar och berättelser som ger inblick i den svenska skolans historia och dess påverkan på dagens utbildningssystem. Det kommer också vara möjligt att ställa frågor och få svar direkt från forskarna.

Intervju med Ebba Christina Blåvarg, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, som den 12 januari försvarar sin avhandling "Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015".   Vad handlar din forskning om? –Min forskning handlar om psykologi som skolämne i Sverige. Jag har studerat hur psykologiämnet har formerats med särskilt fokus på åren mellan 1960 och 2015.   Hur kom det sig att du blev intresserad av att forska om just detta? –Oj, det kommer nog att bli ett långt svar. Jag är legitimerad ämneslärare och även disputerad forskare inom psykologi. För mig är psykologisk kunskap ett självklart inslag i livet. Utifrån det började jag fundera över varför vi inte har psykologi i undervisningen i skolan mer än vi har. Varför förväntas inte alla lära sig om exempelvis grundläggande emotioner och tolkning av sinnesintryck? Något vi som människor inte kommer undan en enda sekund i livet med. När jag började titta närmare på detta upptäckte jag att psykologi som ämne skiljde sig åt i olika sammanhang. Det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi jag mött som forskare. Hur hade det blivit så här? Var diskursen om psykologiämnet olika i olika sammanhang? Och sedan, den mest påtagliga frågan, vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet? En annan faktor som bidragit är att, när jag ville skriva om psykologiämnet och lyfta dess aktuella relevans i skolan idag, kunde jag inte hitta någon referenslitteratur att ta avstamp i. Det verkade inte finnas någon vetenskaplig forskning kring psykologi som skolämne.    Vad är det viktigaste du kommer fram till? –Något som är oerhört grundläggande för mig med den här avhandlingen är att jag har fått chansen att lyfta fram psykologiämnet och dess historia. Redogörelserna för empirin kring ämnet, styrdokumenten, läroböckerna och hela lärardebatten, med sina citat och exempel, är i sig en avgörande och viktig del i avhandlingen. Det är ny kunskap på området som öppnar upp för vidare diskussioner.   Från de övergripande analyserna tar jag särskilt med mig de aktiva förändringsvindar som rådde under 1970-talet och mycket de påverkade ämnets utveckling. Hur ämnet efter det kom att förändras så mycket och hur ämnets vetenskapliga sida, som tidigare i princip utgjort ämnet, fick träda tillbaka och hur flera inslag som tidigare inte ansetts vara en del av ämnet blev till dess huvudsakliga fokus. Sen är det också väldigt spännande med de olika tystnader kring ämnet som blev synliga. Kanske särskilt spännande är den tystnad som tog plats på 1990-talet. Hur psykologiämnet då gick från att vara överlag starkt närvarande till att för en tid bli i det närmaste osynligt i flera sammanhang.   Vad hoppas du att dina resultat ska användas till? –Min förhoppning är att min studie av psykologiämnets historiska framväxt ska kunna fylla en lucka som finns i forskningen. Att min studie kan utgöra en grundsten så att vi kan ta diskussionen kring psykologiämnet vidare.   Är det något viktigt som händer just nu som har betydelse för psykologiämnet? –Just nu pågår arbete med den nya ämnesbetygsreformen vilken innebär att alla gymnasieämnen får nya ämnesplaner. Det gäller då förstås också psykologiämnet som tillhör ett av de ämnen som får en lite större översyn och ny en helt ny struktur. En förhoppning med de nya ämnesplanerna i psykologi är att psykologiämnet i någon form ska vara möjligt att lägga in på samtliga gymnasieprogram, att det ska finnas ämnesplaner som kan passa in, inte bara på de program där det står som obligatoriskt. Om det går igenom kommer det till exempel också vara möjligt att läsa ett psykologiämne som riktar sig till den inriktning som skolan ger, kanske juridisk psykologi, reklampsykologi eller djurpsykologi. Men besluten är inte slutgiltigt tagna ännu, så vi får se hur det blir. Det är spännande.   Vad händer nu? Kommer du att fortsätta med ny forskning? Det som händer härnäst är att plocka upp lite olika sidoprojekt kring psykologiämnet som uppstått längs vägen och färdigställa dem. Sedan hoppas jag på att kunna starta upp gemensamma forskningsprojekt tillsammans med kollegor.

Formas har beviljat medel för ett nytt forskningsprojekt som ska komma fram till hur kommuner på lokal nivå ska kunna ge nyanlända ungdomar bättre förutsättningar för att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan. Under perioden 2014-2017 anlände ett ovanligt stort antal flyktingar till Sverige. Det senaste året har en liknande utveckling skett till följd av kriget i Ukraina. Nyanlända i Sverige ska fördelas mellan olika kommuner som ska erbjuda bland annat skolgång. Olika kommuner skiljer sig dock åt, både vad gäller utbud av skolor och hur utbildningen är organiserad och genomförs.  Det övergripande syftet med studien är att utforska hur mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt mellan glesbygd och storstad samt hur en lokal utbildningspolitik kan utformas för att fler nyanlända elever kan klara övergången till gymnasieskolan.  Forskningsledare är Eric Larsson vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.   Varför är denna forskning viktig? –I en samtid, där olika konflikter generar nya migrationsströmmar, måste det finnas en god infrastruktur som möjliggör tillgång till en bra utbildning för de som kommer till Sverige. Det är ett samhällsansvar och vi vill via vår forskning ge kommuner möjlighet att skapa goda förutsättningar för ungdomar som migrerar till Sverige för att klara av sina gymnasiestudier.   Vad hoppas ni att forskningen ska bidra till? –Vi vill genom vår forskning identifiera såväl de goda möjligheter som de utmaningar som existerat för ungdomar som tidigare migrerat till Sverige. För att kunna förbättra nyanlända ungdomars utbildningssituation är det viktigt att identifiera de ojämlikheter som påverkat gymnasieungdomars möjligheter att klara av sina studier. Vi studerar utbildningsutfall i både större städer samt landsbygd och glesbygd och jämför olika utfall. Vinsten är om vi kan bidra med kunskap som skapar förutsättningar för att olika orter, med olika infrastruktur och demografisk sammansättning kan skapa goda utbildningsvillkor för dessa ungdomar.   Vem kommer att ha nytta av era resultat? –Utifrån vårt perspektiv vore det naturligtvis bra om tjänstepersoner som arbetar med policyfrågor och skapar villkor och förutsättning för utbildning läser och drar nytta av det vi kommer fram till. Det ger större potential för någon form av förändring och förbättring.

Sveriges civilsamhälle och föreningsliv beskrivs ofta som centrala för den demokratiska utvecklingen och det demokratiska lärandet. Men demokratin som lärs ut inom föreningslivet verkar mer handla om att lära ut demokratitekniker än att utbilda demokrater. Det menar forskaren Niklas Hill i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

Hur marknadsskolan splittrar Sverige är en skildring av hur skolan håller på att förvandlas från en enande samhällsbärande institution med ett demokratiskt och socialt ansvar till en konsumentprodukt som vilken annan som helst, och hur det påverkar vårt samhälle. Boken ger ett historiskt perspektiv på hur vi hamnat i ett läge där eleverna har gått från att vara medborgare till att bli kunder i ett skolsystem.  Petter Sandgren menar att en viktig aspekt för att förstå marknadsskolans snabba framväxt och fortlevnad, trots alla uppenbara brister, är det kommersiella perspektivet. –Marknadsskolan har lyckats sälja in föreställningen om att det är ett system som skapar vinnare och förlorare. Gör andra val, få andra resultat. Gör rätt val för ditt barn. Det är många, framför allt från medelklassen, som därmed ser sig själva som vinnare i detta system, men i grund och botten är det ett system som alla förlorar på, säger Petter Sandgren. Boken är skriven utifrån en tro på skolans viktiga roll för såväl den enskildes som hela samhällets utveckling. En bok om en alltmer splittrad skola är därmed också en bok om ett alltmer splittrat Sverige. Petter Sandgren är lektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i historia vid European University Institute i Florens. Sandgren är även tidigare styrelseledamot för Stiftelsen Lundsbergs skola. 

Professor Joakim Landahl har fått Gerda Höjers pris för sin forskning och sin bok om Fridtjuv Berg ”Politik & Pedagogik”. Priset delas ut av TAM-Arkiv.