Forskargrupp Forum modernism

Forum modernism vid Stockholms universitet är en plattform för forskare vars arbete på något sätt berör modernismen, oavsett om det gäller dess historiska huvudfåra, dess marginaliserade uttryck, eller undersökningar och problematiseringar av begreppet som sådant.
Detalj av Animal locomotion. Plate 589, av Muybridge, Eadweard, 1830-1904.

Detalj av Animal locomotion. Plate 589, av Muybridge, Eadweard, 1830-1904

Syftet är att utgöra ett tvärvetenskapligt nätverk för samtal, idéer, evenemang och publikationer, och samtidigt markera modernismforskningens starka ställning vid Stockholms universitet.

Svartvitt foto på biosalong på 1930-talet.

Salongen i biografen "Flamman" i Stockholm.

Modernismen har av hävd uppfattats som ett estetiskt svar på modernitetens alla sociala, vetenskapliga, religiösa, psykologiska, politiska och ekonomiska skiften. Begreppet har använts om verk eller praktiker som tyckts svara mot en världsbild präglad av sönderfall och rotlöshet. Äldre forskning ville ofta förstå det som en avgränsad historisk epok med sin kulmen under 1900-talets första decennier. Efterhand som en eurocentrisk syn på moderniteten blivit alltmer ifrågasatt har dock ett modernismbegrepp enbart knutet till den sociala utvecklingen i Västeuropa börjat framstå som ohållbart.

Idag har termen ett både vidare och vagare betydelsespektrum, som kontinuerligt prövas mot globala eller transnationella sammanhang och mot tvärestetiska omförhandlingar av konstformernas själva identiteter. Modernismen är inte längre begränsad till den specifikt västerländska högkultur som länge uppfattades som dess kärna, och begreppets utveckling kan sägas motsvara modernismens egna premisser, där ett utforskande av människans och konstens gränser utgår ifrån mångfald, instabilitet och osäkerhet.

I denna lika dynamiska som svåröverblickbara situation vill Forum modernism sammanföra ett brett fält av forskare från olika discipliner och specialiseringar för att utbyta idéer och kunskap, samt hålla varandra ajour med aktuella händelser och utvecklingar inom forskningsfältet.

Paul Cézanne, Les Grandes Baigneuses.

Medlemmar

Axel Englund and Maria Trejling

Axel Englund och Maria Trejling

Initiativtagare

Institutionen för kultur och estetik

Det finns inga kopplade forskningsprojekt.

Artikel av Maria Trejling i Modernist Cultures - More Swallows to Follow: Sweeping, Swirling, Wheeling Turns in H.D.’s Asphodel

Artikel av Helena Bodin i ”Med pennan i hand: Trehundra år av diplomaters berättelser” - Diplomater skriver om det tidiga 1900-talets Konstantinopel: Förmedling och fiktionalisering av (själv)biografiskt stoff (2023)

Artikel av Jessica Sjöholm Skrubbe i Nordic Women Sculptors at the Turn of the 20th Century - Intimate encounters (2022)

Artikel av Jessica Sjöholm Skrubbe i ”Spegling är första steget mot konst”: Tora Vega Holmström - Minnesbilder från Biskra, gränsbefolkning i Marseille (2022)

Artikel av Martin Wiklund i Svenska begreppshistorier - Modernitet (2022)

Artikel av Helena Bodin i Literature and the Making of the World - Narrating the crisis of Constantinople 1908–1922: A lost world in Greek, Armenian, Turkish and Russian (2022)

Artikel av Martin Wiklund i Axess - Recension av Radikalism och avantgarde. Sverige 1947–1967, red. Christian Abrahamsson & Torbjörn Elensky, Timbro, 2022).(2022)

Artikel av Helena Bodin i Parallax - Modernist Writers and the Multilingual Print Culture of Constantinople. (2022)

Kapitel av Irina Rasmussen i Literature and the Making of the World - A Homemade History: Documenting the Harlem Renaissance in Alexander Gumby’s Scrapbooks. (2022)

Axel Englund redaktör för The Routledge Companion to Music and Modern Literature (2022)

Artikel av Helena Bodin i Transforming Author Museums: From Sites of Pilgrimage to Cultural Hubs - The Gunnar Ekelöf Room and the Poet’s Widow as Archivist and Author (2022)

Artikel av Anna Jörngården i Literary Landscapes of Time - Presencing Absence: Ruin as Counter-Monument in Caribbean Literature (2022)

Institutionen för kultur och estetik

Om konstnären Leonor Fini

Andrea Kollnitz, professor i konstvetenskap, har skrivit en monografi om den surrealistiska konstnären Leonor Fini och hennes själviscensättningar.

Romanska och klassiska institutionen

Alice Duhan, forskare vid Romklass, tilldelas projektbidrag från VR

Vid årets utdelning av medel från Vetenskapsrådet tilldelades Alice Duhan, postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen, 3 366 000 kr för projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum: tvärspråkigt skrivande på franska från 1945 till idag” Författare som skriver skönlitteratur på sitt andra, tredje eller fjärde språk har funnits i alla tider. August Strindberg, Rainer Maria Rilke och Samuel Beckett skrev till exempel flera av sina litterära verk på franska. Det är dock först sedan Steven Kellman lyft fram fenomenet för drygt 20 år sedan i sin inflytelserika bok The Translingual Imagination (2000), som ett specifikt forskningsfält utvecklats där denna språköverskridande "tvärspråkiga" litteratur studeras som ett särskilt område inom litteraturvetenskapen. Projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum” undersöker tvärspråkig litteratur på franska från 1945 till idag. I ett franskspråkigt sammanhang har man oftast utgått från att tvärspråkiga författare har valt ett assimilativt förhållningssätt till franskan och den nationella litteraturen. Detta har fått såväl läsare som kritiker att bortse från det faktum att dessa författare är flerspråkiga. Studien analyserar tvärspråkigt skrivande ur ett flerspråkighetsperspektiv och undersöker i vilken mån denna litteratur kan bidra till en ny tolkning av den franska litteraturhistorien från mitten av 1900-talet till våra dagar. Projektet inleds med en idéhistorisk kartläggning av hur författare som skrev på ett annat språk än modersmålet steg för steg kom att betraktas som en enskild grupp inom den franskspråkiga efterkrigslitteraturen, tillhörande en "tvärspråkig" litterär tradition. Med utgångspunkt i hypotesen att det enspråkiga paradigmet (som utgår ifrån att språk, nation och litteratur är en enhet) kan ha varit särskilt starkt i en franskspråkig kontext, undersöks i vilken mån och på vilka sätt tre olika generationer tvärspråkiga författare använder sig av flerspråkig kreativitet i sitt skrivande. Projektet bidrar till aktuell forskning som problematiserar enspråkighetsnormen i nationell litteraturhistoria och belyser de specifika villkoren för tvärspråkigt skrivande på franska.

Institutionen för kultur och estetik

Årets upplaga av Bildningsboxen här

Nu släpps Bildningsboxen #2 med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet. Hedvig Härnsten, doktorand i litteraturvetenskap, är en av redaktörerna.

Inga evenemang tillgängliga.