Forskargrupp Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA)

Hur påverkar olika livshändelser människors risk att leva i fattigdom efter 60 års ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt i demografi ta reda på. Projektet är det första som analyserar hur hela livshistorien, både när det gäller arbete och familj, bidrar till att forma den ekonomiska situationen på äldre dar. Under de senaste 30 åren har allt fler äldre i Sverige levt i fattigdom. Denna utveckling har blivit tydligare sedan den senaste pensionsreformen. Medan tidigare studier har undersökt hur enskilda situationer i familjen eller arbetslivet påverkar ekonomin i hög ålder ska detta projekt titta på hela bilden.

Om jag hade fem år och generösa resurser, vad skulle jag vilja göra då? Så tänkte Signe Svallfors och bestämde sig för att söka ERC starting grant. Drömprojektet skulle handla om hur en miljö präglad av våldsbrott påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos människor som bor där. – Jag sökte på vinst och förlust. Jag hade verkligen inte ställt mig in på att få det, säger Signe Svallfors, forskare i sociologisk demografi.   Men det gick vägen. Nu har Signe Svallfors fått medel till ett femårigt projekt som ska titta på hur våldsbrott påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos befolkningen i Mexiko. Sexuell och reproduktiv hälsa är ett brett begrepp som rymmer många konkreta delar. Det inkluderar barnafödande, graviditet, familjeplanering, preventivmedel, HBTQ-frågor och annat som har att göra med reproduktion, sexualitet och beslut om den egna kroppen. – Så det här projektet handlar om en väldigt stor aspekt av ett mänskligt liv. Det är någonting som påverkar alla människor i samhället. Alla människor har ju en sexualitet och alla människor förhåller sig till reproduktion på olika sätt.

Personer som har läst till yrken inom vård och skola får fler barn än andra, enligt en ny studie i demografi. Detta gäller oavsett kön och utbildningsnivå.

Hög inkomst bidrar allt mer till stabila äktenskap bland äldre, visar en ny studie i demografi. Tidigare var förhållandet det omvända – ju högre inkomst desto större var risken för skilsmässa, speciellt bland kvinnor.

Forskare i demografi har utvecklat en modell som ger mer exakta uppskattningar av befolkningsstorlekar än de modeller som för närvarande används av statliga organisationer. Den nya metoden kan ha betydelse för politiska beslut, tror Elenora Mussino, en av forskarna bakom studien. Nuvarande metoder för uppskattning av befolkningsstorlek bygger i hög grad på information i befolkningsregister. Om individer som lämnat landet eller gått bort finns kvar i vissa register kan det leda till en överskattning av befolkningsstorleken. Detta fel kan få negativa samhällseffekter. – Det kan till exempel se ut som att inaktiviteten hos migranter är högre än den är, eller att fertiliteten är lägre än den är. Detta kan påverka den offentliga diskussionen, vilket i sin tur kan leda till andra konsekvenser som politiska beslut, säger Eleonora Mussino.

Ett nytt projekt ska undersöka den hittills okända kopplingen mellan mäns hälsa och deras förmåga att starta och upprätthålla familjer.

Skillnaderna i inkomst mellan småbarnsfamiljer minskar, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Senare föräldraskap verkar vara en viktig faktor som driver fram utjämningen.

Från 2025 ska demografi ingå i Statistikmyndighetens standard för klassificering av forskningsämnen. Det beslutade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) nyligen.

Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden

Hur många släktingar har svenskar? Och i vilken ålder är släkten som störst? Det har forskare i demografi tagit reda på i en ny studie.

Matthew Wallace vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC, 2023.

Vad spelar religion och ursprungsregion för roll när det gäller barnafödande? En ny avhandling i demografi visar att ursprungsregionen har större betydelse än religion både när det gäller ideal för antal barn, intentioner och antal barn, i kontrast till tidigare forskning.

En ny studie från Stockholms universitet har upptäckt ett samband mellan det yngsta barnets ålder och föräldrarnas risk att dö. Slutsatsen är att svenska småbarnsföräldrar har betydligt lägre risk att dö jämfört med föräldrar, i samma ålder, som har äldre barn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genus.

Efter en separation ökar risken för att kvinnor behöver försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Ibland hävdas att stora åldersskillnader i relationer missgynnar kvinnor ekonomiskt efter en separation. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att risken att behöva ekonomiskt stöd inte är större för kvinnor som har en betydligt äldre ex-partner, än för kvinnor med en jämnårig eller yngre man. Däremot är risken att separera högre för par med stora åldersskillnader.

Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.

Änkor och änklingar löper en högre risk att dö i förtid, jämfört med personer i samma ålder som har sin partner kvar i livet, något som visats i tidigare studier. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet ser det olika ut för män och kvinnor: överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre socioekonomisk status jämfört med andra änklingar. För änkor är det omvänt – där är överdödligheten högre bland dem som har det sämre ställt.

Samboende kvinnor och män som anser att det är mer seriöst att gifta sig än att vara sambo gifter sig i högre utsträckning. Även de som är mer nöjda med fördelningen av hushållsarbetet i relationen är mer benägna att gifta sig. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskarna analyserat svaren i en svensk enkätstudie om attityder kring relationer, jämställdhet och giftermål bland heterosexuella sambos och sedan följt upp personerna.

Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.

I en ny studie från bland annat Stockholms universitet har forskarna tittat på hur klassbakgrund påverkar amerikanska barns skärmtid idag. Barn och unga i åldern 9-13 år från olika sociala klasser i USA spenderar idag i genomsnitt ungefär lika många timmar framför en skärm. Däremot finns en klasskillnad i hur barnen tillbringar sin skärmtid, samt föräldrars regler kring skärmanvändandet.

60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.