Forskargrupp Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA)

Fäder som arbetar inom organisationer där det är vanligt med övertidsarbete tenderar att ta ut färre föräldradagar, enligt en studie i demografi vid Stockholms universitet. För mödrar finns det inte något motsvarande samband. Detta tyder på att normerna på arbetsplatsen påverkar föräldrars beslut om vem som ska stanna hemma med barnen, enligt Flore Debruyne, forskaren bakom studien.

Sven Drefahl har nyligen blivit befordrad till professor i det relativt unga ämnet demografi.

Kieron Barclay, som nyligen har blivit befordrad till professor i sociologi, trivs med friheten att undersöka intressanta och komplexa frågor under en längre tid.

Vi gratulerar Signe Svallfors som har blivit befordrad till docent i sociologi!

Önskan att få söner framför döttrar är fortfarande stabil i många låg- och medelinkomstländer, trots den senaste utvecklingen mot jämställdhet och urbanisering. Det visar en ny doktorsavhandling i demografi. Detta illustrerar komplexiteten i hur världen förändras, enligt författaren Konstantin Kazenin.

Hur påverkar svårigheterna från barndomen internationellt adopterade personers liv i vuxen ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt i demografi undersöka.

Svenskfödda barn till invandrare lyckas sämre i arbetslivet än personer vars föräldrar är födda i Sverige, trots att de uppnår liknande utbildningsnivåer. I hur hög utsträckning kan psykisk ohälsa förklara dessa skillnader? Det ska ett nytt projekt i demografi ta reda på. Tidigare forskning visar att svenskfödda barn till invandrare har sämre psykisk hälsa. Det kan både vara en orsak till en tuffare start på arbetslivet och en konsekvens av exkludering på arbetsmarknaden. Projektet, lett av Siddartha Aradhya, ska ge en mer detaljerad insikt i hur ojämlikheter i hälsa och socioekonomi samspelar. 

Hur påverkar olika livshändelser människors risk att leva i fattigdom efter 60 års ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt i demografi ta reda på. Projektet är det första som analyserar hur hela livshistorien, både när det gäller arbete och familj, bidrar till att forma den ekonomiska situationen på äldre dar. Under de senaste 30 åren har allt fler äldre i Sverige levt i fattigdom. Denna utveckling har blivit tydligare sedan den senaste pensionsreformen. Medan tidigare studier har undersökt hur enskilda situationer i familjen eller arbetslivet påverkar ekonomin i hög ålder ska detta projekt titta på hela bilden.

I Sverige är intensivt föräldraskap normen i samhället. Men mammor som avfärdar dessa attityder mår bättre än andra, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Hur hänger det ihop? Sunnee Billingsley, professor i sociologi, berättar mer. I våras fick deras forskning om intensivt föräldraskap stor uppmärksamhet. Nu har forskarna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn tillsammans med kollegan Anna-Karin Nylin publicerat sina resultat i Social Science and Medicine. Det är den första studien som studerar relationen mellan intensivt föräldraskap och hälsa i Sverige.

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.