Forskargrupp Urbanhistoriskt nätverk: Nordisk urban välfärd 1840–1940
Det urbanhistoriska nätverket för ”Nordisk urban välfärd 1840–1940” består av forskare från de nordiska länderna. De delar ett intresse för välfärdens utveckling ur ett urbant perspektiv. Forskningen är placerad i skärningspunkten mellan humaniora och samhällsvetenskap. Olika metoder och källmaterial används för att belysa hur nordiska städer engagerade sig i välfärdens utbyggnad. Nätverket arrangerar workshops, deltar i internationella konferenser och arbetar aktivt med att starta och driva nya forskningsprojekt.
Huvudvattenledning läggs ner i Norrström 1897. Fotograf: okänd. SSM/Fotonummer CF796. Via Stockholmskällan.
Under andra halvan av 1800-talet förbättrades levnadsvillkoren i Europas städer. Från mitten av århundradet började städer på kontinenten och på de brittiska öarna att investera pengar och resurser i olika typer av välfärdstjänster. Expansionen av den urbana välfärden, särskilt mellan 1840 och 1940, var en del av framväxten av det moderna välfärdssamhället.
De nordiska länderna har rönt stort intresse i den internationella forskningen, och den nordiska välfärdsstaten har betraktats som en unik modell för organiseringen av universella välfärdstjänster. Men tidigare forskning har undervärderat städernas betydelse för denna utveckling. Vi vill flytta fokus till 1800-talet och början av 1900-talet, den period då städerna började bygga ut offentliga välfärdssystem.
Genom ett samarbete mellan nordiska forskare vill vi problematisera och utmana det rådande perspektivet på välfärdsstatens dominerande ställning. I detta avseende erbjuder de nordiska städerna ett utmärkt tillfälle för jämförelser och en möjlighet att lyfta fram ”välfärdsstaden”.
Nätverket initierades 2022 och har sedan dess arrangerat ett flertal workshops samt konferenssessioner, bland annat på den europeiska urbanhistoriska konferensen EAUH.
Ett resultat av samarbetet är boken Nordic Welfare Cities: Negotiating Urban Citizenship since 1850 (2024). Bidragen i boken visar alla hur nordiska städer inledde reformpolitik som svar på tidens sociala behov och politiska frågor.
Ett centralt argument är att dessa förändringar representerar ”välfärdsstaden”, ett sätt att förstå de kommunala myndigheternas visioner och konkreta politik för att utvidga och förbättra de offentliga tjänsterna. Detta var en sammanflätad process med flera överlappande faser eller dimensioner, beroende på det politiska och sociala sammanhanget.
En annan bok som involverar medlemmar i nätverket är Urban Life in Nordic Countries (2023). Volymen innehåller bidrag som undersöker den nordiska regionens särpräglade urbana historia från 1600-talet fram till i dag, ur ett jämförande nordiskt perspektiv.
Hallenberg, Mats, Magnus Linnarsson och Pär Blomkvist. ”Explaining the Welfare City: Publicness, Citizenship and the Expansion of Public Services in Nordic Cities, c. 1850–1920.” Urban History (2026): 1–16.
Droste, Heiko, red. Urban Life in Nordic Countries. Routledge Advances in Urban History 16. New York: Routledge, 2024.
Linnarsson, Magnus och Mats Hallenberg, red. Nordic Welfare Cities: Negotiating Urban Citizenship since 1850. Routledge Advances in Urban History 17. New York: Routledge, 2024.
