Forskargrupp Högskolepedagogik (HELP)

Den nya studien är ett viktigt steg för att samla kunskap om AI inom utbildning, särskilt AI-chattbottar. Den uppmanar till försiktighet mot alltför optimistiska eller pessimistiska synsätt och efterlyser mer grundade forskningansatser för att bättre förstå AI-chattbottarnas verkliga påverkan i klassrummet och på undervisnings- och inlärningsmetoder.

En ny jämförande studie vid Stockholms unviversitet har undersökt hur studenter med funktionsnedsättning upplever onlineutbildning. I studien deltog 6256 personer varav 430 studenter med någon form av funktionsnedsättning.

I en nyligen publicerad debattartikel i Svenska Dagbladet avfärdas studentcentrerad undervisning och konstruktivism som "trams", något som fått flera forskare och experter på högskolepedagogik vid Stockholms universitet att reagera. I en replik bemöter de nu artikeln, som man menar bygger på missuppfattningar.

Regeringsbeslutet att avsluta satsningen "Högskolepedagogiska lyftet" kritiseras av professor Klara Bolander Laksov i en intervju i tidningen Universitetsläraren.

En ny studie som som letts av forskare vid Stockholms universitet tydliggör utmaningar förknippade med bedömning av pedagogisk skicklighet. Studien ger stöd till sakkunniga och personer som fattar beslut om befordran eller pedagogisk meritering i högre utbildning.

I en ny studie vid Stockholms universitet fick universitetslärare i ett blindtest bedöma svar på hemtentor skrivna antingen av en chatbot eller en student. Det visade sig att svar från ChatGPT i hög grad godkändes och att lärare var mer kritiska i bedömningen av studenters egenproducerade texter.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är den handledda praktik studenter gör på arbetsplatser och en viktig del av professionsutbildningar. Men verkligheten studenterna möter kan krocka med den bild de skapat sig av sitt framtida yrke. Den känslomässiga utmaningen kan till och med bli så stor att de ifrågasätter sitt yrkesval. Detta framgår i en ny forskningsstudie.

Resultaten från den internationella studien Pirls visar att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare försämrats sedan förra mätningen, även om den ligger över genomsnittet i OECD. Redan nu märker universitetslärare skillnader i kunskaper hos studenter och det finns en oro hos dem för framtida studenters möjligheter att klara studierna.  –En påtaglig expansion av högskolesektorn och en breddad rekrytering gör att universitetslärare idag måste hantera en mer heterogen grupp av studenter, med mer varierande läs- och studievanor än tidigare. Om dessutom trenden med sämre läs- och skrivförmåga hos grundskoleelever håller i sig är detta något vi kommer märka av när de börjar studera på högskolenivå, säger Max Scheja, professor i högskolepedagogik. I en intervju på studietid.se ger Max Scheja sin syn på vad det innebär för universitetslärare idag och i framtiden.   (Studietid som publicerade intervjun har lagt ned sin verksamhet. Kontakta gärna Max Scheja om du har frågor i samma ämne.)

Forskarskolan i medicinsk pedagogik är en möjlighet för dig att bli antagen som doktorand och bedriva forskning som syftar till öka kvaliteten i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Ansök senast 15 juni.

Institutionen välkomnar docent Mathieu Albert från Wilson Centre vid Toronto University i Canada, som gästar oss under oktober. Mathieu Albert besöker forskargruppen för högskolepedagogik (HELP) där han kommer att delta i och ge seminarier, träffa doktorander och ta del i ett forskningsprojekt om hur forskning värderas inom olika högskolepedagogiska kontexter tillsammans med professor Klara Bolander Laksov. Mathieu Albert är expert på Pierre Bourdieu och social teori. Hans forskning utgår från utbildningssociologiska perspektiv och fokuserar på kunskapsepistemologier inom samhällsvetenskap och medicinsk pedagogik.