Forskargrupp Baltic Sea Fellows

Baltic Sea Fellows är en strategisk forskningssatsning på ett nätverk av unga Östersjöforskare inom flera discipliner. Deras projekt sträcker sig från ren grundforskning till att ta fram kunskap som kan användas som beslutsstöd i Östersjöförvaltning och miljölagstiftning.

Baltic Sea Fellows overiew. Illustration: Azote

Miljöutmaningar undersöks ur flera perspektiv

Det marina kollegiet Baltic Sea Fellows finansieras främst av Stockholms universitets strategiska forskningsmedel för Östersjöforskning och koordineras av Stockholms universitets Östersjöcentrum. Genom att samla unga forskare inom flera discipliner ska miljöforskningen kring Östersjöfrågor stärkas brett vid Stockholms universitet.

Forskargruppen består idag av lektorer, biträdande lektorer och postdoktorer vid sex olika institutioner och studerar allt ifrån Östersjöns biogeokemiska förutsättningar, cirkulation, ekosystem- och födovävsförändringar över lång tid till hur mänskliga aktiviteter på land påverkar havet. Därtill ingår forskning om vilka styrmedel och lagstiftning som reglerar vår havsförvaltning, bland annat när det gäller marina skyddade områden, fiske och föroreningar.

Från 2023 går Baltic Sea Fellows in i en ny fas, där en forskarskola etableras för nya doktorander med tvärvetenskapligt intresse för Östersjöfrågor. Samtiga doktorander kommer att knytas till en eller flera lektorer inom Baltic Sea Fellows.

Gruppbeskrivning

Agnes Karlson, Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Jag studerar hur data från långsiktiga tidsserier (som stabila isotoper och elementära förhållanden) om individer och populationer från olika trofiska nivåer kan användas för att validera storskaliga modeller.

Anna Christiernsson, Juridiska institutionen

Min forskning handlar främst om juridikens roll i styrningen av komplexa, dynamiska ekosystem och för att uppnå miljömål samt om samspelet mellan juridik och ekologi.

Camilla Lienart, Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Tvärminne zoological station

Jag vill förstå hur naturliga eller mänskliga långsiktiga förändringar i kvalitet och tillgänglighet av organiskt material påverkar näringsvävar, från individer till samhällsnivå.

Christian Stranne, Institutionen för geologiska vetenskaper

Min forskning omfattar numerisk modellering av metantransport och användning av bredbandiga sonarsystem för att kartlägga olika egenskaper i vattenpelaren. Det kan exempelvis vara temperatur- och salthaltsskiktningar eller turbulens.

Elias Broman, Institutionen för ekologi, miljö och botanik & Tvärminne zoologiska station

Jag använder moderna molekylära verktyg och bioinformatik för att undersöka interaktioner mellan bentiska encelliga organismer och meiofauna och hur det påverkar metaboliska funktioner i bottensediment.

Fernando Jaramillo, Institutionen för naturgeografi

Jag studerar historiska och framtida effekter av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar på vattencykeln och vattenresurser. Det kan exempelvis vara tropiska och tempererade våtmarker, hydrologiska bassänger och reservoarer.

Francisco Nascimento, Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Mitt övergripande fokus för forskningen är att förstå hur bentiska ekosystem reagerar på mänskliga och miljömässiga störningar både strukturellt och funktionellt.

Inga Koszalka, Meteorologiska institutionen

Fokus för min nuvarande forskning ligger på mesoskala- och regional havscirkulation, dess rum-tid-variabilitet samt havets interaktioner med kryosfären, atmosfären och biosfären.

Marlene Ågerstrand, Institutionen för miljövetenskap

Min forskning studerar samspelet mellan vetenskap och politik vid riskbedömning och hantering av kemikalier. Särskilt intressant är användningen av vetenskapliga data i beslutsfattande, hur effektiva olika hanteringsalternativ är och experternas roll i beslutsfattandet.

Matthew Salter, Institutionen för miljövetenskap

Kärnan i min roll är att skapa ett nätverk av spetskompetens inom marin ekologi, biogeokemi, geofysik och atmosfärisk fysik för att kvantifiera hela spektrumet av miljöspecifika växthusgasflöden och aerosolproduktion i Östersjöns kustzon.

Wei-Li Hong, Institutionen för geologiska vetenskaper

Jag är särskilt intresserad av hur metan, som är en kritisk komponent för det globala klimatet och kolbudgeten, påverkar biosfären och omsättningen av andra ämnen.

Xiaole Sun, Östersjöcentrum

Jag studerar hur biogeokemiska processer reagerar på klimatförändringar i marina system och hur de driver flöden av koldioxid och metan mellan sediment, vatten och luft, särskilt i kustområden.