Forskargrupp Baltic Sea Fellows

Baltic Sea Fellows är en strategisk forskningssatsning på ett nätverk av Östersjöforskare inom flera discipliner. Deras projekt sträcker sig från ren grundforskning till att ta fram kunskap som kan användas som beslutsstöd i Östersjöförvaltning och miljölagstiftning.

Stockholms universitet har en ledande roll inom marin forskning, särskilt i Östersjön som betraktas och finansieras som ett strategiskt forskningsområde sedan 2010 av Sveriges regering. Detta strategiska område har möjliggjort forskningsprojekt och samarbeten som stöder ekosystembaserade beslut i havsförvaltning. Ett starkt fokus ligger på att ytterligare stärka de marina forskningsmiljöerna och öka det tvärvetenskapliga samarbetet mellan de olika institutionerna vid Stockholms universitet.

Under 2018 riktades finansieringen mot ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk – Baltic Sea Fellows – som huvudsakligen bestod av unga forskare vid flera av universitetets marina institutioner. Nätverket samordnades och stöttades från Östersjöcentrum med marin infrastruktur för fältarbete, kompetens inom numerisk modellering samt rådgivning kring policy och kommunikation. Forskarna har sedan dess gjort utmärkta vetenskapliga framsteg och har nu utvecklats till en grupp av lektorer och biträdande lektorer med ett växande nätverk av doktorander, postdoktorer och samarbetande forskare inom och utanför institutionerna.

Forskningen inom Baltic Sea Fellows spänner från biogeokemiska förhållanden och cirkulationsprocesser i Östersjön till långsiktiga förändringar i ekosystem och näringsvävar samt hur mänsklig verksamhet på land påverkar havet. Detta omfattar även forskning om politiska verktyg och lagstiftning som reglerar förvaltningen av marina skyddsområden, fiske och föroreningar.

2023 gick Baltic Sea Fellows in i en ny fas och inrättade forskarskolan ”Perspectives on Climate Change in Coastal Seas” för nya doktorander med ett tvärvetenskapligt intresse för Östersjöfrågor. Idag utgör Baltic Sea Fellows ett handledarteam för 17 doktorander inom olika områden med anknytning till marina, miljö- och kustfrågor.

Forskare inom Baltic Sea Fellows tillsammans med doktorander.

Baltic Sea Fellows och deras doktorander inom forskarskolan "Perspectives on Climate Change in Coastal Seas" har stärkt samarbeten mellan flera institutioner vid Stockholms universitet.

Agnes Karlson, Institutionen för ekologi, miljö och botanik

– Jag studerar hur data från långsiktiga tidsserier (som stabila isotoper och elementära förhållanden) om individer och populationer från olika trofiska nivåer kan användas för att validera storskaliga modeller.

Anna Christiernsson, Juridiska institutionen

– Min forskning handlar främst om juridikens roll i styrningen av komplexa, dynamiska ekosystem och för att uppnå miljömål samt om samspelet mellan juridik och ekologi.

Camilla Lienart, Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Tvärminne zoological station

– Jag vill förstå hur naturliga eller mänskliga långsiktiga förändringar i kvalitet och tillgänglighet av organiskt material påverkar näringsvävar, från individer till samhällsnivå.

Christian Stranne, Institutionen för geologiska vetenskaper

– Min forskning omfattar numerisk modellering av metantransport och användning av bredbandiga sonarsystem för att kartlägga olika egenskaper i vattenpelaren. Det kan exempelvis vara temperatur- och salthaltsskiktningar eller turbulens.

Elias Broman, Institutionen för ekologi, miljö och botanik & Tvärminne zoologiska station

– Jag använder moderna molekylära verktyg och bioinformatik för att undersöka interaktioner mellan bentiska encelliga organismer och meiofauna och hur det påverkar metaboliska funktioner i bottensediment.

Fernando Jaramillo, Institutionen för naturgeografi

– Jag studerar historiska och framtida effekter av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar på vattencykeln och vattenresurser. Det kan exempelvis vara tropiska och tempererade våtmarker, hydrologiska bassänger och reservoarer.

Francisco Nascimento, Institutionen för ekologi, miljö och botanik

– Mitt övergripande fokus för forskningen är att förstå hur bentiska ekosystem reagerar på mänskliga och miljömässiga störningar både strukturellt och funktionellt.

Inga Koszalka, Meteorologiska institutionen

– Fokus för min nuvarande forskning ligger på mesoskala- och regional havscirkulation, dess rum-tid-variabilitet samt havets interaktioner med kryosfären, atmosfären och biosfären.

Marlene Ågerstrand, Institutionen för miljövetenskap

– Min forskning studerar samspelet mellan vetenskap och politik vid riskbedömning och hantering av kemikalier. Särskilt intressant är användningen av vetenskapliga data i beslutsfattande, hur effektiva olika hanteringsalternativ är och experternas roll i beslutsfattandet.

Matthew Salter, Institutionen för miljövetenskap

– Kärnan i min roll är att skapa ett nätverk av spetskompetens inom marin ekologi, biogeokemi, geofysik och atmosfärisk fysik för att kvantifiera hela spektrumet av miljöspecifika växthusgasflöden och aerosolproduktion i Östersjöns kustzon.

Wei-Li Hong, Institutionen för geologiska vetenskaper

– Jag är särskilt intresserad av hur metan, som är en kritisk komponent för det globala klimatet och kolbudgeten, påverkar biosfären och omsättningen av andra ämnen.

Xiaole Sun, Östersjöcentrum

– Jag studerar hur biogeokemiska processer reagerar på klimatförändringar i marina system och hur de driver flöden av koldioxid och metan mellan sediment, vatten och luft, särskilt i kustområden.

Forskargruppen har inga gruppmedlemmar.

Det finns inga kopplade forskningsprojekt.

Baltic Sea Fellows Strategic, Research Area funding Progress. (Report for the period 2017-2020 and for the year 2021)

Diet quality determines blue mussel physiological status: A long-term experimental multi-biomarker a - Journal of Experimental Marine Biology and Ecology, 2023.

Obstacles to scientific input in global policy - Science, 2023.

Policy options to account for multiple chemical pollutants threatening biodiversity - Environmental Science, Advances, 2023.

Uncovering Ocean Mixing near Rough Bathymetry: Using Broadband Acoustics - Doctoral thesis, 2023.

Yttrande över åtgärder på fiskeområdet för att skydda Natura 2000-områden i havet

Anaerobic oxidation has a minor effect on mitigating seafloor methane emissions from gas hydrate dis - Commmunications Earth & Environment, 2022.

High capacity for a dietary specialist consumer population to cope with increasing cyanobacterial bl - Nature, Scientific Reports, 2022.

Distinct methane-dependent biogeochemical states in Arctic seafloor gas hydrate mounds - Nature Communications, 2021

The importance of adjusting contaminant concentrations using environmental data: A retrospective stu - Science of The Total Environment, 2021.

Strandskyddet och havsmiljömålen – En analys - Christiernsson, A. (2021). JP miljönet.

Yttrande över "Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd"

Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden. - Christiernsson, A., et al (2020) Naturvårdsverkets rapport 6930.

Long-term changes in trophic ecology of blue mussels in a rapidly changing ecosystem - Limnology and Oceanography, 2020.