Forskargrupp Portal 1700

Portal 1700 fungerar som en mötesplats och en språngbräda för studiet av 1700-talets kultur och estetik, i teori och praktik.
Pehr Hilleström d.ä. (1732–1816), Interiör från en konstsamling, Nationalmuseum, NM 1572.

Pehr Hilleström d.ä. (1732–1816), Interiör från en konstsamling, Nationalmuseum, NM 1572.


Portal 1700 samlar forskare från olika discipliner till seminarier, workshops, konferenser och gemensamma publikationer med tvärvetenskapliga ambitioner.

Dagens samhälle har tydliga rötter i 1700-talets framväxande samhällsuppfattning och i seklets upplysningstankar. Seklet innefattade både en kosmopolitiskt präglad globalisering och fröet till en extrem nationalism. Där fanns såväl tankar om alla individers lika värde och rättigheter som grunderna för en systematisk diskriminering på grund av kön, ras och klass. Religiösa och politiska maktcentra utmanas genom en gränsöverskridande ekonomisk, social, vetenskaplig och estetisk offentlighet. Uppkomsten av helt nya mediala arenor för kunskaps- och opinionsbildning, för nya litterära genrer och bilder, har uppenbara paralleller till vår egen tids snabba digitala omvandlingsprocesser.

Ambivalensen inför detta motsägelsefulla och komplexa 1700-tal lyfts fram inom ett flertal humanistiska discipliner, vilkas inbördes gränsdragningar ofta är en frukt av samma utveckling. Såväl arvet från det revolutionära 1700-talet som dess förhållande till nuet är komplexa och svårgripbara storheter som kräver nya forskningsinsatser över dagens disciplingränser.




Forskargruppen har inga gruppmedlemmar.

Det finns inga kopplade forskningsprojekt.

Ordboksfebern på 1700-talet: Paralleller till dagens AI-debatt

Smartphones och chattbottar har förändrat hur vi söker kunskap. Information finns alltid nära, och vi kan lära oss i den ordning vi själva vill. Det kan kännas som något nytt. Men idéhistorikern Linn Holmberg vid institutionen för kultur och estetik visar att Europa har varit med om en liknande förändring tidigare.

Institutionen för kultur och estetik

Eros och tidigmodern litteratur

I senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap vrider och vänder forskare på temat kärleken och den tidigmoderna litteraturen.

Institutionen för kultur och estetik

Bildningspodden om romantiken

Elisabeth Mansén, professor emerita i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Mattias Perlot, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, gästar säsongsavslutningen av Bildningspodden.

Institutionen för kultur och estetik

När vi fick dille på ordböcker

Idéhistorikern Linn Holmberg skriver om hur ordböcker och alla typer av uppslagsverk började spridas i Europa på 1700-talet. Och om hur vi i takt med det fick ett nytt sätt att se på lärande.

Institutionen för kultur och estetik

Om Sveriges första bergverkslexikon

Linn Holmberg, docent i idéhistoria, har skrivit en artikel om historien bakom Sven Rinmans ”Bergwerks lexicon” (1788–1789), det första svenska uppslagsverket om gruvnäring och bergsvetenskap.

Inga evenemang tillgängliga.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.