Institutionen för lingvistik gratulerar Lisa Gustavsson som antagits som docent i lingvistik. Lisa är verksam som forskare inom barns språkutveckling och har lång erfarenhet av undervisning. Lisa Gustavsson studerade datorlingvistik och fonetik vid Institutionen för lingvistik och disputerade 2009. Som forskare har hon jobbat inom flera projekt om barns tidiga språkutveckling men också engagerat sig i frågor som rör forensisk fonetik, det vill säga hur analyser av tal och röst används i rättsliga sammanhang. Lisa har lång erfarenhet av undervisning och har bland annat varit ansvarig för kurserna i lingvistik som ges inom Karolinska institutets logopedprogram. Beslutet att anta Lisa Gustavsson som docent fattades av Humanistiska falutetsnämnden den 14 juni 2023. Läs mer om Lisas forskning på hennes profilsida

Institutionen för lingvistik gratulerar Ellen Marklund som antagits som docent i lingvistik. Beslutet fattades av Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet i april 2023.

Iris-Corinna Schwarz är docent i lingvistik och forskare vid Stockholm Babylab. I senaste avsnittet av BVCpodden svarar hon på frågor om barns språkutveckling. "Hur går det till när spädbarn lär sig språk? När blir ljuden begripliga? Och hur går forskningen till?" Det är några av de frågor som ställs i senaste upplagan av BVC-podden. Programledaren Malin Bergström, forskare och barnpsykolog, samtalar med Iris-Corinna Schwarz från Stockholm Babylab under rubriken Ett levande samspel är avgörande . Lyssna här

Lisa Gustavsson beviljas 4 000 000 kronor för projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn. Barnriktat tal kallas den talstil vi vuxna och äldre barn använder när vi talar till ett spädbarn. Kännetecknande för barnriktat tal är att det innehåller många upprepningar och har en varierande melodi med långsammare tempo och längre pauser. Studier har också visat att vi artikulerar mer när vi pratar med barn, det vill säga vi talar tydligare än annars. Den här typen av extrem artikulation kallas inom forskningen för hyperartikulation.

Ellen Marklund har beviljats 4 313 000 kronor för projektet Statistisk inlärning och automatisk beräkning av mönster i ljudsekvenser. Projektet ska undersöka kopplingen mellan språkrelaterad förmåga (SL) och CAP, den perceptuella mekanism som innebär att hjärnan uppfattar mönster i ljud. Den språkrelaterade förmågan statistical learning (SL) är kopplad till olika aspekter av spädbarns språkinlärning, bland annat att uppfatta ord i flytande tal. I talsignalen finns inga pauser mellan ord, så om man inte redan kan orden kan det tyckas svårt att förstå var gränserna mellan orden är. Det har visat sig att spädbarn kan identifiera ord i en kontinuerlig talsignal där det inte finns några pauser, enbart baserat på hur ofta olika stavelser följer på varandra.   Bidra till breddad kunskap om språkförmågan Computation of auditory predictability (CAP) är den mekanism som hjälper till att reda ut vilka ljud som hör samman i komplexa ljudmiljöer genom att identifiera vilka ljud som har samma respektive olika ljudkällor. CAP sker automatiskt och kan sägas vara en allmängiltig perceptuell mekanism. Syftet med projektet "Statistisk inlärning och automatisk beräkning av mönster i ljudsekvenser" är att ta reda på om SL går att härleda från CAP. Genom att explicit undersöka kopplingen mellan en språkrelaterad förmåga (SL) och en mer allmängiltig mekanism (CAP) kan projektet bidra till ny kunskap, inte bara om spädbarnets språkliga utveckling, utan också om språkförmågan ur ett bredare perspektiv. Ellen Markund är forskare i fonetik och barns språkutveckling vid Institutionen för lingvistik.