Forskargrupp Galaxgruppen

Den 13:e mars anordnar Nobelprismuseet en vetenskaplig temakväll om Det osynliga. Giacomo Bortolini, doktorand vid Institutionen för astronomi, medverkar med en populärvetenskaplig presentation om hur rymdteleskopet James Webb har gjort det möjligt att observera tidigare dolda fenomen inuti galaxer.

Upp till sex anställningar kommer finnas tillgängliga inom ämnena Stjärnor, Exoplaneter, Supernovor/Beräkningsastrofysik, Galaxer, och Kosmologi vid institutionen för astronomi.

Arjan Bik vid Institutionen för astronomi har blivit utsedd till docent. Arjans forskning handlar om hur massiva stjärnor påverkar sin omgivning, både på små skalor (på så kallade proto-planetära skivor) och större skalor (feedback från stjärnbildning på interstellär gas i galaxer).

Den 30:e januari skrev Europeiska Sydobservatoriet (ESO) på ett kontrakt för konstruktionen av Blue Multi Unit Spectroscopic Explorer (BlueMUSE), ett nytt instrument som ska sitta på ESO:s Very Large Telescope (VLT). Signaturen innebär det första steget i utvecklingen av BlueMUSE, ett instrument som kommer ge nya och unika forskningsmöjligheter för astronomer. Den nya och avancerade tekniken som används kommer att möjliggöra detaljerade observationer av såväl vår egen galax som det avlägsna universum. Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet är en av medlemmarna i konsortiet som ska bygga det nya instrumentet.

Angela Adamo och Ragnhild Lunnan, båda vid Institutionen för astronomi har utnämnts till docenter.

I en studie ledd av Pablo Pérez-González vid Centro de Astrobiología i Spanien, med medverkande forskare från Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, upptäcktes nyligen nio galaxer som är kandidater till att vara de mest avlägsna galaxerna vi någonsin detekterat. Genom att använda bilder tagna med NIRCam-instrumentet på rymdteleskopet James Webb (JWST) kunde dessa galaxer särskiljas från mer närbelägna objekt. Ljuset från de här galaxerna skickades ut bara 100-200 miljoner år efter Big Bang, vilket gör att de skulle kunna vara några av de första galaxerna som bildades I universum.

Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.

Världsledande astronomer sammanfattar de största upptäckterna och obesvarade frågeställningar. I en ny artikel från Nature Astronomy presenteras den hitintills mest kompletta lägesbeskrivningen av universums första miljarder år, baserad på observationer från rymdteleskopet James Webb (JWST). Kartläggningen av vad JWST har upptäckt gjordes av en internationell grupp bestående av världsledande astronomer, däribland Angela Adamo vid Stockholms universitet. Deras arbete sätter fokus på det paradigmskifte som pågår inom astronomiforskningen.

Vera Rubin-observatoriets nya teleskop LSST är nu i drift, och vid Oskar Klein Centre (OKC) markerar det starten på en ny era inom astronomisk forskning. Genom ett tidigare anslag på 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stärker nu OKC sin förmåga att undersöka universums grundläggande frågeställningar.

Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.