Forskargrupp Levnadsnivå (LNU)

Foto: Daniel Rossetti/Stockholms universitet
Exempel på levnadsförhållanden är familjeliv, hälsa, utbildning, arbetsliv, ekonomiska villkor och socialt stöd. Nivåer och fördelningar av dessa förhållanden, liksom förändringar av nivåer och fördelningar, är centrala studieobjekt inom levnadsnivåforskningen. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika befolkningsgrupper (avgränsade av bl.a. kön, ålder, familjetyp, födelseland, boendeort, utbildning och yrke) är viktiga teman, såväl empiriskt som teoretiskt. Flera av forskarna vid avdelningen analyserar dessa frågor i ett internationellt jämförande perspektiv.
En viktig del av avdelningens verksamhet är att genomföra levnadsnivåundersökningen (LNU) som är en återkommande surveyundersökning där ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas eller besvarar enkäter om sina levnadsförhållanden inom en rad områden. LNU genomfördes första gången 1968 och har sedan dess genomförts vid ytterligare sex tidpunkter med cirka 10 års mellanrum, senast 2020-22. Till stor del har samma personer intervjuats i undersökningen vid upprepade tillfällen. Tillsammans med den amerikanska Panel Study of Income Dynamics (PSID) är LNU världens längsta fortfarande pågående longitudinella undersökning.