Forskargrupp Moln, luftens partiklar och gaser

Mer forskning behövs om partiklarnas källor, hur de bildas och transporteras i atmosfären och hur partiklar och gaser samverkar med moln, nederbörd och solstrålning.

Vi kan idag säkert påvisa att klimatet blir allt varmare. Det är också otvetydigt att mänskligt inflytande har värmt upp atmosfären. Samtidigt som vi släpper ut koldioxid så släpper vi ur samma skorsten ut stora mängder små luftburna partiklar så kallade aerosoler, men i motsats till koldioxid har de i allmänhet en nedkylande effekt på jordens klimat. Utan aerosolerna kan inte heller moln bildas.

I Troposfären består moln av små vattendroppar och av iskristaller på högre höjd. I dessa finns en liten aerosol en sk kondensationskärna, ca 1 tusendels mm i diameter, som hjälper luftens vattenånga att kondensera och bilda moln.

Vad dessa kemiskt består av, och hur många de är, påverkar bildningen av molnen och deras livslängd.  Men hur stor är egentligen aerosolerna och molnens påverkan på klimatet?  Har den ökande växthuseffekten i maskerats av partikelutsläppen? Hur ändras molnen när klimatet ändras? Kan molnen istället förstärka den globala uppvärmningen? Skulle aerosolerna kunna påverka om havsisen i Arktis fryser eller smälter? Hur kan vi beskriva moln och aerosoler i globala klimatmodeller?

Vi söker svaren till frågorna genom att åka på forskningsexpeditioner till nordpolen, använder observationer från andra platser och från satelliter, maskininlärning och datormodellering. Vi studerar också världens högsta moln sk nattlysande moln och aerosoler i Mesosfären. Vi samlar in mätdata från satelliterna Odin och MATS och från sondraketer. På rymdbasen Esrange lär vi oss mer om molnen i Stratosfären med hjälp av kraftfulla lasersystem.