Forskargrupp Centrum för kulturell evolution

Centrum för kulturell evolution bedriver tvärvetenskaplig forskning om de orsaksförhållanden som formar och förändrar människans kultur både i korta och långa tidsperspektiv.

Kulturell evolution är inte en beteckning för en specifik teori utan ett enande fält för tvärvetenskaplig forskning om kulturell uppkomst och förändring. Mänsklig kultur förändras ständigt, uppvisar en imponerande mångfald och finns närvarande i de flesta aspekter av mänskligt liv. Termen 'kultur' hänvisar till dess bredaste betydelse, och inkluderar alla fenomen som på något sätt beror på social överföring, såsom språk, religion, lagar, politik, teknologi eller konst.

Vår vision är en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö där olika humanvetenskaper, naturvetenskaper och matematik verkar tillsammans för att utnyttja varandras kunskaper och metoder. Centrum för kulturell evolution engagerar och driver projekt tillsammans med andra forskare och institutioner inom Stockholms universitet och deltar även i internationella samarbeten.

Centrum för kulturell evolution verkar för att bryta upp den splittring som finns mellan humanvetenskaper och naturvetenskap, men också mellan olika ämnen och forskningsprogram inom områdena. Vår uppfattning är att uppdelningen i naturvetenskap och humanvetenskap är konstlad och omotiverad när det gäller forskning om kultur, och att olika vetenskapsområden kan vitalisera varandra.

Vetenskapliga framsteg är ofta produkten av en stark interaktion mellan data och teori. Empiriska data ger inspiration och riktning för teoretiskt arbete som i sin tur måste utvärderas med ytterligare empiriskt arbete. Matematik är ett viktigt redskap vid teoretiskt arbete, för att formalisera idéer och teorier, utvärdera logiska konsekvenser och generera testbara förutsägelser. På Centrum för kulturell evolution existerar teoretiska, matematiska och empiriska angreppssätt från en mängd discipliner och synvinklar parallellt.
 

Stockholmsskolan

Stockholmsskolan är en modern forskningsinriktning inom kulturell evolution som utmärks av att den söker minimalistiska förklaringar till uppkomsten av komplex kultur och kognition. Fokus ligger på hur kulturen driver sin egen utveckling.

Presentation av Stockholmsskolan
 

Kurser i kulturell evolution

Vi organiserar två masterkurser i kulturell evolution på distans. Kursernas mål är att riva hinder mellan discipliner. Vi välkomnar studenter från humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Kurserna introducerar teori om kulturell förändring från olika ämnen och visar hur metoder som matematisk modellering och experiment kan tillämpas för att förstå mänskliga och sociala fenomen.

Kulturell evolution: teorier och observationer, 7,5 hp

Kulturell evolution: projekt, 7,5 hp

Romanska och klassiska institutionen

SU-forskare i panel om djurens språk

Anna Jon-And diskuterar om människan är unik i sin språkförmåga, tillsammans med etologen Johan Lind på Tranströmerbiblioteket.

När AI lär sig prata – vad det avslöjar om oss

Hur uppstår språk – och kan en robot verkligen förstå det vi säger? Vi har pratat med Anna Jon-And, forskare vid Centrum för kulturell evolution vid Stockholms universitet, som med hjälp av AI studerar hur grammatik kan växa fram helt spontant – och vad det säger om vår egen intelligens. AI avslöjar hur språk skapas Ett av de stora mysterierna inom språkforskningen och filosofin har varit frågan om hur ord får sin mening. På 90-talet visade forskaren Luc Steels vid VUB AI Lab i Bryssel att självorienterade AI-system kan utveckla språkliga konventioner genom enkla interaktioner. I det så kallade "naming game" fick digitala agenter eller robotar interagera genom att namnge objekt. En agent sa ett ord, en annan pekade på ett föremål, och med tiden uppstod stabila språkliga konventioner. Experimentet visade hur språk kan självorganisera sig i en population – en insikt som tidigare varit svår att bevisa. – I vår nuvarande forskning bygger vi vidare på de här insikterna genom att även testa hur grammatik kan uppstå genom enkla inlärningsmekanismer. Vi tror att grammatik utvecklas för att göra språket lättare att lära eftersom vi människor har begränsningar i hur mycket information vi kan hålla i minnet och bearbeta. Vi ser också att om vi skapar en AI med begränsat minne så hittar den spontant grammatiska mönster när den matas med text och belönas för att känna igen meningar, säger Anna Jon-And.

Är människan det enda djur som har språk?

Varför har människan ett rikt språk som gör att vi kan prata om det förflutna och framtiden, fantisera och ställa upp moraliska problem, medan andra djur inte alls verkar kunna kommunicerar på samma organiserade sätt? Finns det andra djur med den förmågan? Om inte, vad skiljer egentligen människor och andra djur åt? En öppen föreläsning i samtalsformat med språkvetaren Anna Jon-And och etologen Johan Lind.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.