Forskargrupp Organisationspedagogik

En artikel med Lena Låstad som förstaförfattare har utsetts till Paper of the Year 2025 av Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology (SJWOP).

Ledarskap växer bäst fram i vardagen – inte i dyra kurslokaler. Det är slutsatsen i en debattartikel i Dagens industri där Gunilla Avby, docent vid Institutionen för pedagogik, presenterar omfattande forskning som visar att organisationer som systematiskt bygger ledarskap i det dagliga arbetet presterar bättre än de som förlitar sig på traditionella ledarskapskurser.

Att hyra in chefer för tillfälliga uppdrag blir allt vanligare. I en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet visar Viktoria Rubin hur detta kan skapa nya möjligheter för lärande – men också hur olika föreställningar om makt och internpolitik påverkar hur interimschefen tas emot.

Allt fler organisationer anlitar i dag interimschefer – ledare som kliver in under en begränsad tid för att driva förändringar, täcka vakanser eller hantera kriser. Fenomenet utmanar traditionella bilder av chefens roll och hur förändring förankras. I sin avhandling undersöker Viktoria Rubin vad detta tillfälliga ledarskap innebär för organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och maktdynamik.

Formell chefsposition innebär inte alltid störst inflytande i en organisation. Forskning av Susanne Andersson, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, visar hur sociala maktstrukturer på arbetsplatser blir särskilt tydliga i mötessammanhang.

Det finns omfattande kunskap om hur fallolyckor kan förebyggas, men det saknas ofta kunskap om de förutsättningar som krävs för att denna ska kunna omsättas i praktiken. I projektet samverkar forskare vid Stockholms universitet med äldreomsorgen och pensionärsföreningar för att utveckla ett kunskapsstöd för prevention av fallolyckor, som kan användas i olika verksamheter. Fallolyckor bland äldre är ett allvarligt problem som orsakar både mänskligt lidande och stora samhällskostnader. I detta FoU*-projekt samverkar forskare, vårdpersonal, personal inom äldreomsorg och pensionärsföreningar för att lära av varandra för att utveckla såväl kunskapsstöd som förståelse för hur stödet kan användas i olika verksamheter. Genom att främja ett kollaborativt lärande hoppas projektet bidra till ett mer förebyggande fallpreventionsarbete med färre fallolyckor som följd. Projektet förväntas också kunna bidra med en modell för kollaborativt lärande mellan professioner och verksamheter som kan användas inom andra områden.   Samverkanpartners Samverkanspartners i projektet är: forskare vid Stockholms universitet och FoU i Sörmland, äldreomsorgen i nio kommuner, regionen Sörmland och pensionärsföreningarna Pensionärernas riksorganisation PRO,  Riksförbundet PensionärsGemenskap RPG, SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna. Forskarna i projektet

Forskning visar att delat ledarskap i skolan kan minska stressen, leda till mindre omsättning bland rektorer och även bättre resultat för verksamheten. I en artikel i Skolledaren lyfter forskaren Marianne Döös fram tre möjliga former för rektorer att dela på arbetsbördan utan att gå emot skollagen. Rektorernas uppdrag har över tid blivit alltmer komplext och kräver stor kunskap inom många områden där delat ledarskap skulle vara gynnsamt. Sedan 2010 får det enligt skollagen dock endast finnas en ansvarig rektor. Det innebär att det samtidigt blivit ett alltmer ensamt uppdrag med hög arbetsbörda och stress där omsättningen av rektorer i Sverige är störst jämfört med andra länder inom OECD. Marianne Döös är professor emerita och efter 25 års forskning om ledarskap i arbetslivet en av Sveriges främsta experter inom området. Hon menar att delat ledarskap i skolan skulle innebära många fördelar och i artikeln lyfter hon fram tre former av delat ledarskap som är möjligt enligt skollagen: Vertikalt inviterat ledarskap – där bjuder rektorn in exempelvis biträdande rektorn eller förstelärare eller andra att ta ett gemensamt ansvar även om det slutgiltiga ansvaret ligger kvar hos rektorn. Horisontellt inviterat ledarskap – där bjuder rektorer på olika skolenheter in varandra att ta ett gemensamt ansvar över enhetsgränserna. Funktionellt delat ledarskap – där arbetar en administrativ rektor som är hierarkiskt likställd med rektorn som leder det pedagogiska arbetet. Man har olika ansvarsområden. Den administrativa rektorn har då exempelvis hand om ekonomi, arbetsmiljö och annan typ av administration. (Direkt citerat från Skolledaren) I artikeln lyfter hon även fram viktiga faktorer för att att det delade ledarskapet ska fungera, både sinsemellan och utåt mot verksamheten. Det handlar bland annat om att synliggöra samarbetet och prata ihop sig för att ha en enhetlig kommunikation utåt. Särskilt viktigt är det, menar hon, att personkemin stämmer. Då handlar det framförallt om att man har gemensamma värderingar, har förtroende för varandra och är prestigelösa.  Länk till artikeln i Skolledarna: Forskaren: Så kan delat ledarskap minska stressen Marianne Döös profilsida

Identitet är en central del av många konstnärliga yrken, men det kan också vara en källa till stress och tvivel. I en ny studie diskuterar forskarna Anna Nørholm Lundin och Tobias Malm hur musikers identitet formas och förändras under covid-19-pandemin och vilka insikter detta ger för identitetslärandeprocesser.  

Nytt år brukar innebära reflektion och framåtblickande. Kanske funderar du över hur just din arbetsplats kan utvecklas mot en mer kreativ och lärande miljö? Här kan du ta del av tips från våra experter inom organisationspedagogik, ett område inom forskningen som studerar människors lärande, utveckling samt ledarskap i arbetslivet, organisationer och grupper.

Underlätta kunskapsdelning, främja öppen kommunikation och värdesätt meningsfullt skapande! En ny avhandling vid Stockholms universitet har undersökt vad som krävs för att sociala entreprenörsorganisationer ska bli framgångsrika.