Forskargrupp Skolors organisering, utveckling och ledning (SOUL)

Skolors organisering och ledning men också studier av organisation och ledarskap inom andra delar av utbildningssektorn är grundläggande forskningsintressen inom forskargruppen SOUL.
Barn i en skolkorridor

Foto: Katja Kircher / Mostphotos


I internationella sammanhang brukar forskningsfältet benämnas Educational leadership, management and administration. Fokuset ligger främst på hur skolors styrning, organisering och ledning påverkas av såväl globalt inflytande, nationell reglering som lokala förutsättningar, samt hur ledarskap kan förstås som kollektiva och organisatoriska snarare än som individuella fenomen.

En del forskare inom SOUL har huvudsakligen ett teoretiskt forskningsintresse, andra lägger tonvikten vid studier av policy och reformer, medan ytterligare några har ett primärt praktiknära intresse. Det gemensamma är att vi inte ser skolan som ett enhetligt fenomen, utan lägger vikt vid att skolors organisation och ledarskap skiljer sig åt, samt att det rör sig om komplexa fenomen som förändras över tid och som varierar inom och mellan såväl nationer, som olika systemnivåer. 

SOUL består av en kärngrupp som möts regelbundet och som medverkar till att bygga kunskap om skolans organisering och ledning i såväl nationella som internationella sammanhang. Vi välkomnar forskare till våra seminarier som vill lägga fram texter inom fältet. 

Nedan hittar du några exempel på publikationer från SOUL-gruppen. Fler hittar du under respektive forskare.

Gruppen är också kopplad till SUFS, Stockholms universitets forskarnätverk för skolutveckling, som är ett samarbete mellan flera institutioner, med tre gemensamma och angelägna uppgifter: forskning, samverkan och tillgänglighet.




Institutionen för pedagogik och didaktik

Nya forskningsmedel för skolverksamheter med stora utmaningar

Många skolor och förskolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för en likvärdig utbildning. Därför har Stockholms universitet tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar. I slutet av 2023 kunde sex forskningsprojekt starta tack vare satsningen. Hösten 2024 kan nu ytterligare sex forskningsprojekt dra igång.

Institutionen för pedagogik och didaktik

Delat ledarskap i skolan möjligt trots begränsningar i skollagen

Forskning visar att delat ledarskap i skolan kan minska stressen, leda till mindre omsättning bland rektorer och även bättre resultat för verksamheten. I en artikel i Skolledaren lyfter forskaren Marianne Döös fram tre möjliga former för rektorer att dela på arbetsbördan utan att gå emot skollagen. Rektorernas uppdrag har över tid blivit alltmer komplext och kräver stor kunskap inom många områden där delat ledarskap skulle vara gynnsamt. Sedan 2010 får det enligt skollagen dock endast finnas en ansvarig rektor. Det innebär att det samtidigt blivit ett alltmer ensamt uppdrag med hög arbetsbörda och stress där omsättningen av rektorer i Sverige är störst jämfört med andra länder inom OECD. Marianne Döös är professor emerita och efter 25 års forskning om ledarskap i arbetslivet en av Sveriges främsta experter inom området. Hon menar att delat ledarskap i skolan skulle innebära många fördelar och i artikeln lyfter hon fram tre former av delat ledarskap som är möjligt enligt skollagen: Vertikalt inviterat ledarskap – där bjuder rektorn in exempelvis biträdande rektorn eller förstelärare eller andra att ta ett gemensamt ansvar även om det slutgiltiga ansvaret ligger kvar hos rektorn. Horisontellt inviterat ledarskap – där bjuder rektorer på olika skolenheter in varandra att ta ett gemensamt ansvar över enhetsgränserna. Funktionellt delat ledarskap – där arbetar en administrativ rektor som är hierarkiskt likställd med rektorn som leder det pedagogiska arbetet. Man har olika ansvarsområden. Den administrativa rektorn har då exempelvis hand om ekonomi, arbetsmiljö och annan typ av administration. (Direkt citerat från Skolledaren) I artikeln lyfter hon även fram viktiga faktorer för att att det delade ledarskapet ska fungera, både sinsemellan och utåt mot verksamheten. Det handlar bland annat om att synliggöra samarbetet och prata ihop sig för att ha en enhetlig kommunikation utåt. Särskilt viktigt är det, menar hon, att personkemin stämmer. Då handlar det framförallt om att man har gemensamma värderingar, har förtroende för varandra och är prestigelösa.  Länk till artikeln i Skolledarna: Forskaren: Så kan delat ledarskap minska stressen Marianne Döös profilsida

Institutionen för pedagogik och didaktik

Världsdagen för psykisk hälsa - stressen i skolan fortsätter att öka

Stressen i skolan fortsätter att öka och trivseln i skolan fortsätter att minska enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. Forskaren Pia Skott menar att brist på helhetsperspektiv, oreflekterade sätt att arbeta med bedömning och för snävt fokus på resultat bidrar till den ökande stressen och försämrad hälsa hos skolelever.

Inga evenemang tillgängliga.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.