Islamologi vid Stockholms universitet är ett humanistiskt forskningsämne inom religionshistoria. Forskningen undersöker islam som en historisk, levande och föränderlig religiös tradition, från dess tidiga historia fram till idag. Centralt är hur islam har tolkats, praktiserats och förändrats i olika historiska, sociala, politiska och kulturella sammanhang.
Forskningen präglas av ett kritiskt, historiskt och kontextualiserande religionshistoriskt perspektiv. Islam behandlas inte som en enhetlig eller oföränderlig tradition med ett givet innehåll. I stället undersöker vi hur religiösa föreställningar, praktiker och institutioner har formats och omförhandlats i olika sammanhang, vilka aktörer som har haft möjlighet att formulera och förmedla religiösa tolkningar och hur anspråk på religiös auktoritet har etablerats, legitimerats och utmanats. Frågor om vad som har definierats som legitim eller illegitim islamisk tro och praktik studeras därmed som historiska och sociala processer.
Forskningen spänner över långa historiska perioder och skilda geografiska och sociala miljöer. Den omfattar bland annat islamiska texter och idéhistoriska traditioner, teologi och religiös normbildning, materiell och levd religion, politisk islam, salafism och andra islamiska rörelser samt islam i Europa och Sverige. Återkommande teman är frågor om makt och auktoritet, kontinuitet och förändring samt relationerna mellan religion, samhälle och politik. Forskningen har också beröringspunkter med religionsdidaktik, och vi samarbetar med religionsdidaktisk forskning kring frågor om hur islam och religion förstås, representeras och förmedlas i utbildningssammanhang.
Islamologisk forskning vid Stockholms universitet kännetecknas av metodologisk bredd. Forskarna arbetar med historiska och samtida texter, materiella och visuella källor, intervjuer och etnografiskt material samt digitala miljöer och stora digitala textmaterial. Kritiska humanistiska och religionshistoriska metoder kombineras med nya digitala metoder och verktyg när forskningsfrågan kräver det. Gemensamt är att källor, religiösa utsagor och praktiker analyseras i relation till de aktörer och historiska sammanhang där de har producerats, förmedlats och fått betydelse.
Vid Stockholms universitet finns också möjlighet att ta en kandidatexamen i religionshistoria med inriktning mot islamologi. Utbildningen har en nära koppling till den forskning som bedrivs inom ämnet. Vi erbjuder också ett masterprogram och forskarutbildning i religionshistoria, där studenter kan välja att specialisera sig på islam.
Läs mer om kandidatexamen i religionshistoria med inriktning mot islamologi