Forskningsområde Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap är läran om folkhälsa och dess bestämningsfaktorer. Som forskningsämne innebär folkhälsovetenskap att försöka förstå hälsa från enskild individ till hela samhället, varför ohälsa uppstår samt hur hälsa kan främjas.

Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som studerar individers hälsa och dess orsaker, förändringar och fördelning i befolkningen. Särskilt fokus ligger på olika faktorers betydelse för hälsoutvecklingen, som levnadsvanor och livsvillkor, sociala förhållanden och hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt, samt miljöfrågor och biologiska förutsättningar. Målsättningen är en god och jämlik hälsa för alla i befolkningen.

(O)jämlik hälsa

Ojämlikhet i hälsa handlar om att människor i olika samhällsklasser, utbildningsgrupper och inkomstskikt också uppvisar systematiska skillnader vad gäller hälsa och överlevnad.

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)

Samhällsvetenskaplig forskning om beroendeframkallande substanser är en framträdande forskningsinriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Inom detta område studerar vi enskilda individers bruk, beteenden och problem, men också samhällets hantering av beroendeframkallande substanser.

Barns och ungdomars hälsa

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om hälsa och hälsorelaterade vanor bland unga, till exempel psykisk ohälsa, rökning och alkoholvanor. Forskningen utgår från sociologiska, psykologiska och epidemiologiska perspektiv där både kvantitativa och kvalitativa data används.

Folkhälsans politik i välfärdsstaten

Inom detta forskningsområde undersöker vi folkhälsans politik inom olika välfärdssystem. Forskningen fokuserar på politikens utformning, välfärdssystemens organisation och insatser samt hälsoeffekter på både samhälls- och individnivå.

Funktionsnedsättning och ojämlikhet i hälsa

Personer med funktionsnedsättning påverkas oproportionerligt mycket av ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, social utestängning och begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, vilket kan påverka deras hälsa och leda till ojämlikhet i hälsa.

Kvinnors hälsa och ojämlikhet i hälsa kopplat till kön

Med utgångspunkt i teorier och begrepp hämtade från en rad olika ämnesområden undersöker vi hur biologiska och sociala mekanismer bidrar till könsrelaterad ojämlikhet i hälsa.

Livsförloppsstudier: inter- och multigenerationella perspektiv

Att ha ett livsförloppsperspektiv på hälsa bygger på antagandet att livsvillkor under tidigare faser av livet – till och med i tidigare generationer – spelar roll för utvecklingen av hälsa och välmående både på individnivå och befolkningsnivå.

Migration och hälsa

Forskning i ämnet Migration och hälsa syftar till att studera hur riskfaktorer, hälsa, sjukdom och dödlighet fördelas bland migranter och infödda. Mer specifikt undersöker vi hur olika närliggande (downstream) och avlägsna (upstream) sociala faktorer bidrar till utveckling, upprätthållande, och minskning av ojämlikhet i hälsa efter ursprungsland.