Forskningsprojekt BalticCAT – Verktyg för att bedöma kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem

Östersjöns ekosystem och livet i havet utsätts för många olika påverkansfaktorer samtidigt. Forskningsprojektet BalticCAT vidareutvecklar en födovävsmodell som ska beräkna effekterna av ett stort antal naturliga och mänskliga påverkansfaktorer.
Måsar på sten i havet.

Foto: Katariina Maciel/Mostphotos.

Östersjöns ekosystem och livet i havet utsätts inte för en, utan för många stressfaktorer på samma gång. Stressfaktorer i miljön, eller påverkansfaktorer som de också kallas, kan vara naturliga eller mänskligt orsakade. Exempel är variationer i temperatur eller salthalt, syrebrist, förekomst av farliga ämnen och predation av fåglar, däggdjur samt fisketryck.

För att kunna bedöma de kumulativa effekterna av naturliga och mänskliga påverkansfaktorer på Östersjöns ekosystem behövs verktyg för att beräkna faktorernas sammanlagda och potentiellt förstärkande eller motverkande effekt.

I BalticCAT vidareutvecklar vi en numerisk födovävsmodell som på lämpliga rumsliga och tidsmässiga skalor kan beräkna effekterna av ett stort antal naturliga och mänskliga påverkansfaktorer och därigenom uppskatta deras kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem. Modellen tar samtidigt hänsyn till de potentiella effekterna av klimatförändringar.

Modellresultaten kommer också att stödjas med statistiska analyser av tidsserier som ger en ökad förståelse för hur fiskpopulationer påverkas av samverkande påverkansfaktorer. Projektets resultat kan användas för att förutsäga effekterna av olika förvaltningsåtgärder, som exempelvis fiskeregleringar, åtgärder mot utsläpp av näring och miljögifter från land och marina skyddade områden.

Det finns olika metoder för att bedöma kumulativa effekterna av påverkansfaktorer, som har olika styrkor och svagheter beroende på användningsområde. I BalticCAT kommer vi att utvärdera hur olika sådana metoder (BalticCAT, Symphony, HELCOM Baltic Sea Impact Index) kan kombineras för att bedöma kumulativa effekter av påverkansfaktorer på Östersjöns ekosystem.

Kunskaperna från BalticCAT är viktiga för att stödja förvaltningen av Östersjön. Våra resultat kan användas för att stödja ekosystembaserad förvaltning av Östersjön, implementeringen av EU:s Havsmiljödirektiv (MSFD), havsplaneringen (MSP) och The Baltic Marine Environment Protection Commission (Helcom) aktionsplan för Östersjöns miljö (BSAP).

BalticCAT finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, inom en forskningssatsning om kumulativa effekter på miljön.

Läs mer om satsningen här

2024-10-21
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2022-03-22
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist

Krisen för Östersjötorsken förknippas ofta med syrebrist, syrefria bottnar och brist på bottendjur som torsken kan äta. Men nu visar en ny svensk-finsk studie att syreförhållandena har varit fullt tillräckliga för torsken i södra Östersjön under flera decennier – och att det funnits gott om bottendjur ovanför haloklinen.

2024-11-14
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Bättre havsförvaltning med samlad bedömning av miljöstress

Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.

Läs mer om studien "Compensatory Feeding in Eastern Baltic Cod":

Ny studie: Torsken svälter inte – den äter mer än vanligt

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.