Forskningsprojekt #metoo-aktivism i Sverige: Utveckling, konsekvenser, strategier

Detta forskningsprojekt handlar om den svenska #metoo-aktivismen, vilken under hösten 2017 och vintern 2018 fick stor uppmärksamhet.
#metoo bild

Syftet med projektet är att på ett tvärvetenskapligt sätt belysa hur #metoo-aktivismen i Sverige utvecklats i samspelet mellan kultur, sociala och traditionella medier och utifrån enskilda aktörers initiativ. Vi undersöker aktivismen genom en bred insamling av vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp i olika branscher och sammanhang. Målet är att dokumentera utvecklingen av den svenska #metoo-aktivismen och jämföra konsekvenserna för aktörerna inom olika sektorer, samt i en senare fas av projektet utveckla strategier och verktyg för att stärka demokratiska deltagande processer.

#metoo-rörelsen har gjort personliga, ofta tystade erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp politiska, genom kvantifiering och offentligt erkännande. Rörelsen har utvecklats globalt i slutna grupper, utanför etablerade politiska rörelser, och har diskuterats offentligt i tidningsartiklar, i talkshower och i seminarier. Fackföreningar, politiska partier och myndigheter har svarat med lagförslag och utredningar och några individer har blivit utsatta och i vissa fall tvingats lämna sina jobb. Den intensiva medieuppmärksamheten för #metoo har beskrivits både som en revolution och som en kollaps för demokratiska institutioner. Allt detta gör att vi vill rikta fokus på några intressanta forskningsfrågor om förändringar i normer och praxis:

  • Hur utvecklades #metoo-aktivismen i Sverige? Hur beskrivs och legitimeras aktivism i olika medier?
  • Vilka är konsekvenserna av #metoo för olika sektorer? Hur påverkas aktivister, journalister, fackliga företrädare och arbetsgivare?
  • Hur kan vi utforma strategier och verktyg som stödjer de deltagande processer som #metoo-aktivismen representerar?

I detta fyra år långa tvärvetenskapliga forskningsprojekt kommer vi att undersöka denna både nationella och globala rörelse, med en mix av metoder och ur olika vetenskapliga perspektiv: data- och systemvetenskap, genusvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap.

Projektansvariga

Karin Hansson

Docent

Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola

Medlemmar

Malin Sveningsson

Professor

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet

Sveningsson

Forskning om #metoo lyfts fram i DN-krönika

Dagens Nyheters krönikör Sonia Hedstrand firar femårsjubiléet av konstbranschens metooupprop #konstnärligfrihet med att lyfta fram ny forskning av Karin Hansson, Malin Sveningsson och Hillevi Ganetz. Artikeln hon refererar till heter ”#Konstnärligfrihet. Reifikation som förtryckshandling och motstrategi” och i ingår i det kommande numret av Tidskrift för genusvetenskap, TGV.

Inga evenemang tillgängliga.