Forskningsprojekt Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap?

Undersöker konflikter mellan olika typer av forskning, beslutsfattare och experter.

Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer 1911–2015

Syftet med projektet är att analysera skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer på det välfärdspolitiska området, närmare bestämt på missbrukspolitikens område. Med teoretisk inspiration av science-policy-nexus-forskning och vetenskapshistoria undersöks kopplingar mellan policy och forskning över tid och kontextuellt, från 1910-talet fram till idag. Med empiri och arkivmaterial från olika arenor undersöks de olika sätt som politiker, myndigheter och forskare har definierat fältets kunskapsbas. Tre olika delstudier planeras, om kunskapsproduktion och de sociala forskningsråden; kunskapsspridning och statlig alkoholpolitik; och kunskapsanvändning i Stockholms lokalpolitik. I en fjärde syntetiserande studie jämförs resultaten. Vilka ansträngningar har gjorts för att tillgodose policymakarnas behov av forskningsbaserad kunskap och hur har forskarna svarat upp? På vilka sätt har forskningens status som politiskt reforminstrument förändrats under en period av 100 år?

Ett nära samarbete mellan beslutsfattare, experter och forskare anses känneteckna framväxten av det moderna Sverige. Några historiker talar till och med om den svenska välfärdsstaten som en institutionaliserad "vetenskaplig stat". Samtidigt visar forskningen att samarbetet inte varit utan friktion och att det bl.a. finns en konflikt mellan en politikerstyrd uppdragsforskning och den av forskare idealiserade fria forskningen.

Syftet med projektet är att analysera skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer på det välfärdspolitiska området, närmare bestämt på missbrukspolitikens område. Med teoretisk inspiration av science-policy-nexus-forskning och vetenskapshistoria undersöks kopplingar mellan policy och forskning över tid och kontextuellt, från 1910-talet fram till idag. Med empiri och arkivmaterial från olika arenor undersöks de olika sätt som politiker, myndigheter och forskare har definierat fältets kunskapsbas. Tre olika delstudier planeras, om kunskapsproduktion och de sociala forskningsråden; kunskapsspridning och statlig alkoholpolitik; och kunskapsanvändning i Stockholms lokalpolitik. I en fjärde syntetiserande studie jämförs resultaten. Vilka ansträngningar har gjorts för att tillgodose policymakarnas behov av forskningsbaserad kunskap och hur har forskarna svarat upp? På vilka sätt har forskningens status som politiskt reforminstrument förändrats under en period av 100 år?
 

Bergenheim, S, Edman, J., Kananen, J. & Wessel, M. (2018).

Conceptualising public health: an introduction. I: Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (red.), Conceptualising Public Health: Historical and Contemporary Struggles over Key Concepts. London: Routledge.

Edman, J. (2016). - Depoliticising the political: market solutions and the retreat of Swedish institutional drug treatment from state management”, International Journal of Drug Policy, 32.

Edman, J. (2016).

Swedish drug policy. I: Renaud Colson & Henri Bergeron (red.), European Drug Policies: The Ways of Reform. London: Routledge.

Edman, J. (2018).

Alcohol consumption as a public health problem 1885–1992. I: Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (red.), Conceptualising Public Health: Historical and Contemporary Struggles over Key Concepts. London: Routledge.

Edman, J. (2018).

Un siècle de restrictions sur l’alcool: Un regard international et historique”, i: Arnaud Coutant (red.), Prohibitions, Broché.

Edman, J. (2019).

Drogerna: den nya berusningspolitiken. I: Jenny Björkman & Patrik Hadenius (red.), Det nya Sverige. Makadam förlag: Göteborg & Stockholm.

Edman, J. (2020). - A medical challenge: The alcohol disease in Sweden 1946–1955, Social History of Medicine, 33(1).

Edman, J. (2021). - A century of dissonance and harmony in Swedish intoxication policy. I: Henrik Tham (red.), Retreat or Entrenchment. Drug Policies in the Nordic Countries at a Crossroads. Stockholm: Stockholm University Press.

Edman, J., Bergman, H., Eriksson, L. & Winter, K. (2021).

Berusningens politiska aritmetik. I: Fredrik Persson-Lahusen (red.), Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, Makadam förlag: Göteborg & Stockholm.

Eriksson, L. & Bergman, H. (2022). - Acceptable use: Morality and credibility struggles in Swedish 1960s alcohol and illicit drug (ab)use research and policy. Minerva, 60. 419–440.

Eriksson, L. & Edman, J. (2017). - Knowledge, values, and needle exchange programs in Sweden. Contemporary Drug Problems, 44(2).

Eriksson, L. & Edman, J. (2018). - Great expectations: The bureaucratic handling of Swedish residential rehabilitation in the 21st century. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(4).

Storbjörk, J., Eriksson L. & Winter, K. (2022). - The social perspective and BDMA’s entry into the non-medical stronghold. I: Heather, Field, Moss & Satel (red.), Evaluating the Brain Disease Model of Addiction. London: Routledge.

Tham, H. & Edman, J. (2022).

To be both in the world and yet not of it: Swedish drug policy and the international context. I: Mikkel Jarle Christensen, Kjersti Lohne & Magnus Hörnqvist, Nordic Criminal Justice in a Global World: Practices and Promotion of Exceptionalism, Oxford.

Winter, K. & Edman, J. (2022). - Förnuft och känsla. Kunskapsbruk hos gårdagens förbudskritiker och dagens alkoholliberaler. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 39(3).

Inga nyheter tillgängliga.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.