Forskningsprojekt Olika vägar till välfärdsstaden: samhällsservice, inkludering och det allmänna bästa i Norden

Under perioden 1870–1920 tog nordiska städer ett allt större ansvar för sina invånares välfärd. Vilka diskussioner ledde fram till denna utveckling? Hur ställde sig städernas styrande till att utöka kommunernas ansvar för medborgarna?
Svartvitt foto. två män i uniform lyfter en bår ur en ambulans.

En patient bärs in till Bispebjerg Hospital. Bild från Dansk Sygeplejehistorisk Museum.

Syftet med projektet är att analysera och jämföra debatter om det allmänna bästa i Stockholm, Köpenhamn, Kristiania/Oslo och Helsingfors – städer som var drivande i förändringarna.

Projektet kartlägger vilka överväganden och diskussioner på kommunal nivå som drev fram beslut om offentlig drift av allmännyttiga verksamheter i under perioden 1870 – 1920. Projektets mål är att identifiera de diskursiva drivkrafterna till denna utveckling genom en jämförande studie av det politiska språkets argument och motiveringar. 

I dag förs en debatt kring ”välfärdsstäder”, hur städer och stadsgemenskaper kan visa vägen till nödvändiga reformer som nationella regeringar misslyckats med. Det kan handla om att bekämpa segregation och växande ekonomiska klyftor, men också om att skapa en hållbar stadsmiljö och motverka den globala uppvärmningen. Projektet ”Olika vägar till välfärdsstaden” ger ett viktigt bidrag till denna diskussion.

Forskningsprojektet har inga projektmedlemmar.

Explaining the Welfare City: Publicness, Citizenship and the Expansion of Public Services in Nordic Cities, c. 1850–1920. Hallenberg, Mats, Magnus Linnarsson och Pär Blomkvist, i Urban History (2026): 1–16.

Nordic Welfare Cities : Negotiating Urban Citizenship since 1850 - Red. Magnus Linnarssson och Mats Hallenberg. Routledge Advances in Urban History. New York: Routledge, 2024.

A Tale of Two Tramways: Municipal Organization and Private Enterprise in Stockholm and Kristiania, c - Hallenberg, Mats, i "Nordic Welfare Cities : Negotiating Urban Citizenship since 1850", red. Magnus Linnarsson & Mats Hallenberg, 102–24. New York: Routledge, 2024.

The Nordic Welfare City : Urban Community and Public Services since 1850 - Linnarsson, Magnus, i "Nordic Welfare Cities: Negotiating Urban Citizenship since 1850", Red. Magnus Linnarsson; Mats Hallenberg, 1–16. New York and London: Routledge, 2024.

The Nordic Welfare City – Types and Dimensions - Linnarsson, Magnus, Hallenberg, Mats, i "Nordic Welfare Cities : Negotiating Urban Citizenship since 1850", Red. Magnus Linnarsson; Mats Hallenberg, 209–21. New York and London: Routledge, 2024.

Towns go public : Urban services and the broadening ofurban communities in Scandinavia 1850–1920. - Hallenberg, M., & Linnarsson, M. (2018). Presenterad vid Urban renewal and resilience, cities in comparative perspective: European Association for Urban History Conference, Rome, Italy, August 29 - September 1, 2018.

Urban space, private business and the common good : The Politics of the street in early 20th... - Linnarsson, M., & Hallenberg, M. (2016).

Historiska institutionen

Stort projektbidrag möjliggör två nya doktorandanställningar i historia vid Stockholms universitet

Olle Engkvists stiftelse har beviljat ett bidrag om 4,2 miljoner kronor som möjliggör en större urbanhistorisk satsning vid Historiska institutionen. Projektet Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott med Magnus Linnarsson, professor i historia vid Stockholms universitet, som projektledare syftar till att lyfta fram och analysera ”välfärdsstaden” som organisatör av svensk välfärd kring förra sekelskiftet. Bidraget är tänkt att finansiera två stycken doktorander: dels för att utforska dynamiken mellan det offentliga och det privata inom filantropin 1850–1910, dels för att komplettera tidigare forskning om Stockholms stads arbetarbostäder kring förra sekelskiftet.

Inga evenemang tillgängliga.