Forskningsprojekt Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning

Projektets syfte

Jämfört med den rika litteratur som finns om klassrumsinteraktion är forskning om informella miljöer utanför klassrummet, som är organiserade för språkträning, ett relativt outforskat område. I det här projektet utforskas språkkaféer som organiseras av civilsamhället (kyrkor, bibliotek och Röda Korset) som interkulturella mötesplatser och som hjälp till integrationen genom språkträning. Hur fungerar språkkaféer som arenor för språkträning och sociala mötesplatser? Hur hjälper de till i integrationen? Vilka är vinsterna med språkkaféer?

Varierande aktiviteter

Aktiviteterna på de 14 kaféer vi studerat är varierande och vittnar om volontärernas olika ideologier om språkinlärning (t.ex. att man lär sig genom fokus på språklig form eller genom interaktion med andra) och deras förmåga att anpassa kaféverksamheten till behovet hos kafébesökarna.

Även om syftet med språkkaféerna har varit att erbjuda informella mötesplatser har vi sett att de antingen organiseras som klassrum eller har inslag av klassrumsliknande verksamheter. Man ägnar sig ganska mycket åt språklig form, som exempelvis ordkunskap och högläsning. Andra språktränande verksamheter som småprat och praktiska moment (t.ex. bakning, dans och sång), förekommer också men bara på en del kaféer.

Intresse för gemensam förståelse och delaktighet

Våra resultat visar att det finns ett intresse hos volontärerna att utveckla gemensam förståelse och delaktighet. Både volontärer och kafébesökare är engagerade i ordförklaringar, något som är mycket frekvent i så gott som alla verksamheter.

Migranternas modersmål används frekvent i språkträningen, särskilt då modersmålet underlättar gemensam förståelse och således främjar deltagande i kommunikationen på svenska.

Ömsesidigt kunskapsutbyte

Tillhörighet och gemenskap betonas av många volontärer som ett viktigt mål. Många beskriver  sitt eget deltagande i språkkaféet som en källa till kunskapsutbyte. Det pekar på att språklig och kulturell integration är en tvåvägsprocess som är ömsesidigt berikande. En miljö där samtal mellan nyanlända och avancerade talare av svenska ses som tillfällen till ömsesidigt kunskapsutbyte är lika mycket en vinst för volontärerna som för de nyanlända.

Våra resultat erbjuder exempel som kan inspirera praktiker som är involverade i integrationsinitiativ att reflektera över målen med sådana initiativ och de redskap som står till buds.