Forskningsprojekt Humaniora under omställning: Humanistisk kunskap inför framtiden
Foto: Örjan Salö.
Humanistisk kunskap och forskning har på senare år förändrats i flera grundläggande avseenden. Den präglas av nya och mer intensifierade samarbeten både inom det humanistiska fältet och med andra kunskapsområden. Den arbetar mer aktivt med sikte på samhällsutmaningar inom flera områden. Denna utveckling, i grunden både spännande och positiv, framkallar också frågor och utmaningar, både för för dem som utför humanistisk forskning och utbildning och för dem som planerar, finansierar och organiserar arbetet med humanistisk kunskap.
Projektet Humaniora under omställning har som mål att skapa ett kvalificerat kunskapsunderlag för samlad reflektion om framtida utvecklingslinjer och möjliga åtgärder för att stödja och stimulera åtgärder som kan betyda mycket för kunskapsutvecklingen inom svensk humaniora, för systemaktörer, exempelvis finansiärer, men också för humanioras samarbetspartners inom andra fält.
Projektet leds av Linus Salö. Medverkande forskare är Mats Benner (forskningspolitik, Lund) samt Mikael Börjesson, Felix Bengtsson och Laura Giorio vid Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i Uppsala. Gabor Schubert bistår med bibliometrisk expertis. I projektets rådgivande grupp ingår: Lovisa Brännstedt (Lunds universitet), Lars Geschwind (KTH och SULF), Isak Hammar (Lunds universitet), Björn Hammarfelt (Högskolan i Borås), David Karlander (Uppsala universitet), Anna Storm (Linköpings universitet), Maria Ågren (Uppsala universitet) och Hampus Östh Gustafsson (Uppsala och Lunds universitet).
Under perioden 2024–2027 ska projektet
a) sammanställa och syntetisera forskning om och erfarenheter av humanioras pågående förändringar för att etablera en lägesbild
b) placera svensk humanistisk kunskap i ett nationellt och internationellt kunskaps-, bildnings- och innovationspolitiskt sammanhang och
c) formulera utgångspunkter för hur humaniora i Sverige kan utvecklas mer strategiskt i framtiden.
För att nå projektets mål fordras inhämtning och bearbetning av ny forskning, kartläggande kunskapsöversikter, framåtblickande synteser, gränsöverskridande visioner samt aktiva insatser och samarbete för att göra befintlig kunskap känd och användbar för en diskussion om humanioras väg framåt.
