Forskningsprojekt Miljöexpertis på gungfly: etnografiska studier av föränderlig och konkurrerande kunskap om våtmarksrestaurering i tider av klimatförändringar
Växande städer har länge utgjort ett allvarligt hot mot fungerande ekosystem som utgör nödvändiga livsmiljöer och en grundförutsättning för samhällets motståndskraft mot klimatförändringar.
Stigande havsnivåer, ökande skyfall och återkommande översvämningar ökar pressen på kommunal planering att tänka om och förändra hanteringen av sötvattensekosystem för att mildra, och skapa anpassningar till, förändrade vattenflöden. Mot denna bakgrund har våtmarksrestaurering i urbana miljöer kommit att bli en prioriterad åtgärd i internationell och nationell miljöpolicy. Men det finns inga enkla lösningar. Olika och delvis motstridiga förståelser och värderingar av dessa ekosystem och deras potential i en tid av klimatförändringar då framtidens föränderlighet alltmer vägs in, skapar osäkerhet och motsättningar som försvårar arbetet med att utforma våtmarksrestaurering. Förslag med syfte att minska utsläpp av växthusgaser kan exempelvis krocka med våtmarksdesign i syfte att stärka rekreationsvärden för invånare eller miljöer för fågelhabitat, då dessa lösningar kräver olika nivåer av vatten nära eller ovan markytan.
I projektet utforskas frågan: Hur formas, stabiliseras och upprätthålls dominerande expertis för ekosystemrestaurering? Den operationaliseras genom följande underfrågor:
- Vilka förståelser av specifika våtmarker skapas – och genom vilka metoder – under planering och genomförande av våtmarksrestaurering?
- På vilket sätt samverkar och/eller konkurrerar identifierade förståelser av platsen och de värden som mobiliseras för restaureringsåtgärden?
- Hur och på vilka grunder rangordnas olika förståelser och värden i restaureringsinsatser?
Frågorna undersöks genom etnografiska studier av processer där restaureringsexpertis sorteras, sätts samman och stabiliseras för utformning och genomförande av våtmarksrestaureringar inom kommuner i Stockholmsregionen utifrån rådande lokala, sociala och materiella förutsättningar. Centrala metoder för projektet är intervjuer med experter, om möjligt på platser där restaureringsprojekt genomförs (walking interviews), liksom observationer och intervjuer med experter på nationella möten och konferenser om urban vattenhantering. Genom dessa studier bidrar projektet med insikter om dominerande kunskapsregimer och värdehierarkier i utformningen av våtmarksrestaureringar, liksom hur alternativa kunskapsregimer och värden skyms undan och marginaliseras.