Forskningsprojekt De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv
Detta projekt syftar till att bidra till den pågående debatten om reformer i föräldraförsäkringen genom att visa att aspekter av densamma även kan utgöra en form av hälsopolitik samt genom att bidra med kunskap som kan användas för att uppnå Sveriges folkhälsopolitiska mål kring social jämlikhet och en jämlik hälsa. Projektet kommer att främst studera mental och reproduktiv hälsa (framför allt bland barn och mödrar) och dess samband med ovan nämnda aspekter av föräldraförsäkringen. Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp inom socialepidemiologi, demografi och sociologi.
Foto: Shalamov/Mostphotos
Om projektet
Sverige har en av världens mest generösa och jämställda föräldraförsäkringar och föräldrar har rätt till upp till 480 dagar av betald föräldraledighet per barn upp till 12 års ålder. Föräldraförsäkringssystemet har bidragit till att möta viktiga samhällsutmaningar genom att underlätta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och på så sätt främja en familjebildning med två förvärvsarbetande föräldrar vilket bidrar till ett mer jämställt deltagande på arbetsmarknaden och i familjelivet. Trots detta kan vissa aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige upprätthålla (eller till och med öka) sociala och hälsomässiga ojämlikheter i samhället.
Svensk folkhälsopolitik syftar till att främja lika villkor för hälsa för hela befolkningen genom en tvärsektoriell ansats. Detta illustrera den universella ansatsen "hälsa i alla politikområden" som kännetecknar den svenska folkhälsopolitiken, liksom dess fokus på jämlikhet. Utifrån detta synsätt, planerar vi i detta projekt att undersöka hur familjers hälsa kan påverkas av olika socialpolitiska åtgärder som inte i försa hand är utformade i syfte att främja hälsa.
Projektets syfte
Syftet med projektet är att undersöka oavsiktliga hälsokonsekvenser när det gäller olika aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige, samt att studera samspelet med hälsa, före och efter barnafödande, och föräldraledighet. Projektet kommer att främst studera mental och reproduktiv hälsa (framför allt bland barn och mödrar) och dess samband med ovan nämnda aspekter av föräldraförsäkringen.
Projektet planeras pågå under fyra år och genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp inom socialepidemiologi, demografi och sociologi. Detta projekt syftar till att bidra till den pågående debatten om reformer i föräldraförsäkringen genom att visa att aspekter av densamma även kan utgöra en form av hälsopolitik samt genom att bidra med kunskap som kan användas för att uppnå Sveriges folkhälsopolitiska mål kring social jämlikhet och en jämlik hälsa.
