Rösten har fått ett rejält uppsving det senaste decenniet. Bokläsning ersätts av boklyssning i allt snabbare takt, och de röststyrda apparaterna blir fler och fler. Men hur låter rösterna egentligen? Och vilka tar vi till oss?

Gláucia Laís Salomão, tal- och röstforskare vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, medverkade i radions P1 i juni – för att tala om rösten och vad den berättar om oss.

Empati är en av människors mest grundläggande förmågor. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi sätter oss in i en annan persons känsloläge? Och hur lockas empatin fram? Detta fascinerar lingvisten Gláucia Laís Salomão.

Gláucia Laís Salomão, doktor i lingvistik och röstforskare vid institutionen för Lingvistik, har tilldelats ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati. Med stöd av bidraget, som består av kostnadsfri tillgång till den magnetiska resonansavbildningsskannern på SUBIC samt nödvändig teknisk support, ska Gláucia samla in pilotdata för sin framtida forskning. Känslorna som vi upplever påverkar de mekanismer som är involverade i röstproduktion, det vill säga andning, fonation och ljudartikulation. Studier av de fysiologiska och akustiska aspekterna av känslomässiga röster visar att olika känslor uttrycks och uppfattas på olika sätt. Hos ilska till exempel tenderar stamläpparna att stänga snabbt och med stora adduktionskrafter, vilket skapar ett röstljud med relativt stark akustisk energi på höga frekvenser i det akustiska spektrumet av röstljudet. –Vi människor uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”.  Hos lycka och kärlek brukar stamläpparnas adduktionskrafter vara betydligt mindre; rösten uppfattas som ”mjukare”, säger Gláucia Laís Salomão. Men röstljuden påverkas också av ansatsrörets form dvs det hålrum av talapparaten som ligger ovanför stamläpparna. Beroende t ex på hur mycket vi öppnar våra käkar eller våra läppar, eller hur vi ändrar tungans eller larynx position så ger vi olika former till var talapparat. Dessa former ändras inte bara beroende på vad vi säger utan också på hur vi säger det.  I sin nya studie ska Gláucia använda magnetisk resonanstomografi för att undersöka hur talapparatens form ändrar sig när vi människor uttrycker känslor genom rösten.

Gláucia Laís Salomão beviljas 3,7 miljoner kronor för ett kommande forskningsprojekt om empati som uppstår av känsloladdade röster. Gláucia Laís Salomão är doktor i lingvistik och röstforskare med en bakgrund inom fonetik, logopedi och musik. För projektet Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster beviljas hon nu 3,7 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond. – Projektet handlar om något som länge fascinerat mig, nämligen empati. Hur kommer det sig att vi människor kan dela och även känna in andras känslor? Går det att föreställa sig hur vi skulle förhålla oss till varandra om vi saknade denna förmåga? Skulle vi alls överleva? frågar Gláucia Laís Salomão.