Forskningsprojekt Naturvetenskaplig resonans – medborgarforskningens potential för delaktighet, demokrati och nya relationer till naturvetenskap
Projektet undersöker hur deltagande i medborgarforskning påverkar människors relation till naturvetenskap liksom deras roll i kunskapsproduktionen. Genom att följa DNA-släktforskare, klimataktivister och patienter ska projektet bidra med ny kunskap om naturvetenskaplig bildning och demokratisk delaktighet.

Foto: Hans Christiansson.
Vetenskaplig allmänbildning är avgörande för ett aktivt medborgarskap i ett alltmer komplext samhälle format av naturvetenskap och teknik. Eftersom naturvetenskap är så grundläggande i det moderna samhället är det viktigt att alla grupper har tillgång till och inflytande över naturvetenskaplig kunskap. Trots det har många svårt att relatera till naturvetenskapen, den uppfattas ofta som svår och irrelevant.
Medborgarforskning är forskning där allmänheten deltar i vetenskapliga undersökningar i samarbete med forskare. Sådan forskning har lyfts fram som en möjlighet för att skapa nya former av delaktighet i vetenskap. Detta projekt undersöker hur människors relation till naturvetenskap förändras när de går från att enbart ta del av forskning till att själva delta i forskningsprocessen.
För att undersöka detta följer vi tre grupper av medborgarforskare – DNA-släktforskare, klimataktivister och medforskande patienter – som på sin fritid engagerar sig i forskningssammanhang. Genom deltagande observationer, intervjuer och analyser av medborgarforskarnas nätverk och relationer studerar vi under fyra år hur deras engagemang utvecklas över tid. Studien belyser hur medborgarforskning påverkar deltagares syn på sig själva, deras roll i den vetenskapliga processen och gränserna mellan dem som producerar och använder vetenskaplig kunskap.
Projektet ger ny kunskap om hur naturvetenskaplig bildning och engagemang för vetenskap utvecklas utanför traditionella utbildningsmiljöer när människor av eget intresse deltar i medborgarforskning. Denna kunskap kan användas inom skola och högre utbildning för att utveckla nya sätt att främja delaktighet i naturvetenskap och för att stärka demokratiskt deltagande.
Om projektets design
För att förstå deltagarnas engagemang i de tre sammanhangen används kvalitativ nätverksanalys. Relationerna mellan medborgarforskarna och naturvetenskap undersöks med teorier om resonans och epistemiska gemenskaper. Vi intresserar oss för de känslomässiga, meningsfulla naturvetenskapsrelationer som formas i möten med människor, material och idéer. Vi undersöker relationernas kvaliteter, hur de utvecklas över tid samt hur dessa förändrar deltagarnas förhållningssätt till sig själva och världen.
Projektet är organiserat i form av tre delstudier:
- Studien om DNA-släktforskning leds av Anna Danielsson, Stockholms universitet.
- Studien om klimataktivism leds av Anders Johansson, Chalmers tekniska högskola.
- Studien om patientföreningar leds av Anne-Sofie Nyström, Uppsala universitet.