Forskningsprojekt SWECOV: Ett forskningsprogram om covid-19 i Sverige

Ett forskningsprogram om covid-19 i Sverige: Smittspridning, bekämpning och effekter på individer och samhälle (SWECOV) SWECOV är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete som fokuserar på att använda kvantitativa metoder och registerdata över hela den svenska befolkningen för att besvara viktiga frågor om konsekvenserna av COVID-19-pandemin i Sverige.
Ett skyltfönster till en butik som säljer munskydd och handsprit

Foto: Unsplash

Det övergripande syftet med projektet är att besvara följande två frågor:

1. Vilka är konsekvenserna av covid-19 – samt av de smittskyddsåtgärder myndigheterna satt in för att hantera utbrottet – för folkhälsan, i termer av mortalitet, morbiditet, samt fysisk och psykisk ohälsa i bred bemärkelse?

2. Vilka är konsekvenserna av pandemin – samt av åtgärderna för smittskydd och för att mildra skadeverkningarna på samhället – för centrala sociala och ekonomiska utfall, som till exempel jobb, inkomster och ojämlikhet?

Forskningsprojektet startades av professor Torsten Persson i samarbete med Coronakommissionen. Professor Persson, som även var medlem i kommissionen, insåg att det skulle vara avgörande för kommissionen att stödja ny forskning för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Under sin arbetsperiod, som avslutades med publiceringen av en slutrapport i februari 2022, stödde Corona-kommissionen forskningen inom SWECOV främst genom att finansiera inköp av data från olika register. I början av 2022 beslutade styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond att stödja fortsättningen av SWECOV som en betydande datakälla och forskningsnätverk för studier om pandemin och dess konsekvenser, genom ett generöst fyraårigt anslag.

Arbetet inom SWECOV genomförs i separata delprojekt, där forskare från olika discipliner försöker besvara de huvudsakliga forskningsfrågorna ur olika perspektiv. I skrivande stund arbetar över 40 forskare inom mer än 20 studier och besvarar frågor som sträcker sig från hur pandemin påverkade ojämlikheten till hur den ekonomiska chocken spred sig genom den svenska ekonomin.

Institutet för social forskning

Ny studie: covid-19 la nya bördor på redan missgynnade grupper

I en ny studie kartlägger forskare vid Stockholms universitet hur covid-19 pandemin påverkade samhället. Resultatet visar på att pandemin drabbade missgynnade grupper i samhället värst, både direkt och indirekt, men att den gjorde så i enlighet med rådande ojämlikhetsmönster. Studien som nyligen blev publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger covid-19 pandemins två första år. Studien beskriver pandemins ojämlika utfall i nio direkta och indirekta utfall genom att dela in befolkningen i fyra olika grupperingar.  Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien och forskare på SOFI. Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson som är verksam på IIES på Stockholms universitet. SWECOV är ett stort forskningsprogram som grundades baserat på de lärdomar författarna tog med sig från deras arbete i Coronakommissionen. Idag engagerar SWECOW över 50 forskare i fler än 20 olika delprojekt.    Två nya rön  I studien presenterar forskarna två nya rön:  (1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar.  (2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021).  – Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien. En lärdom inför framtida kriser är att ha befintliga ojämlikhetsmönster i åtanke när man utformar skyddande policyer. Utsatta grupper kommer sannolikt drabbas hårdare även då, tillägger Adam Altmejd.  Studien är deskriptiv och har inget svar på varför ojämlikhetsmönstrena såg ut som de gjorde, men forskarna arbetar på andra projekt där de hoppas kunna besvara sådana frågor. – Vi undersöker i en efterföljande studie om skillnader i efterfrågan på vård och användning av vårdsystemet är viktiga förklaringar till varför de direkta och indirekta hälsoutfallen ser så olika ut, säger Adam Altmejd. Läs mer om SWECOV på projektets hemsida   För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. Till PNAS artikeln (på engelska)   Kontakter: Torsten Persson (IIES) +46 79 313 3904 torsten.persson@iies.su.se Adam Altmejd (SOFI) +46 73 420 0120 adam.altmejd@sofi.su.se Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap) +46 70 839 8508 olof.ostergren@su.se   Så gick studien till: Att pandemin drabbade svagare grupper hårdare har observerats i många länder, i en rad olika studier. Men eftersom forskare ofta intresserar sig för ett utfall i taget, olika discipliner använder olika metoder, och data ofta begränsar vilka frågor man kan ställa, har tidigare forskning inte tagit ett helhetsgrepp. Forskarna angriper denna kunskapsbrist. Där tidigare forskning specialiserar sig på en eller maximalt två ojämlikhetsdimensioner, offrar forskarna i denna artikel detaljrikedom för överblickbarhet. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst. Forskarna använder sig av registerdata för hela befolkningen och kan på så vis säkerställa att de olika måtten blir jämförbara.  

Institutet för internationell ekonomi

Covid-19 pandemin la nya bördor på redan missgynnade grupper

En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter. Forskarna presenterar två nya rön. (1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar. (2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021). Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson. Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien. Det är välkänt att olika konsekvenser av pandemin slog hårdare mot visa grupper än andra, men det har ändå varit svårt att mäta pandemins breda konsekvenser på ojämlikheten då olika forskare inom olika vetenskapliga discipliner arbetar med olika metoder och mått.  Forskarna angriper denna kunskapsbrist. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst.   Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien. Läs mer om SWECOV Eller på projektets hemsida För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. Till PNAS artikeln (på engelska)   Kontakter: Torsten Persson (IIES) +46 79 313 3904 torsten.persson@iies.su.se Adam Altmejd (SOFI) +46 73 420 0120 adam.altmejd@sofi.su.se Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap) +46 70 839 8508 olof.ostergren@su.se  

Inga evenemang tillgängliga.