Forskningsprojekt Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900

Hur har människor och samhällen historiskt sett anpassat sig till klimatförändringar? I detta projekt studeras hur man i tidigmodern tid påverkades av, och anpassade sig till, klimatvariationer i norra Östersjöregionen.
Målning föreställande en släde dragen av hästar i snöstorm.

Släde i snöstorm, Gustaf Brandelius 1878. Länsmuseet Gävleborg via Digitalt museum.

Projektet förväntas bidra med ny kunskap om klimatförändringar genom att:

  1. Uppskatta för norra Östersjöregionen hur klimatförändringars påverkan har varierat över tid och rum och hur pass framgångsrika olika anpassningsåtgärder har varit.
  2. Nå förbättrad förståelse för hur olika historiska aktörer påverkats av klimatvariabilitet i norra Östersjöregionen och vilken teknologi och vilka kulturella aspekter som utnyttjades i anpassningsprocessen.
  3. Utveckla nya verktyg för att studera historisk klimatanpassning på ett sådant sätt att resultaten från historiska studier av klimatanpassning kan utnyttjas i samtida och framtida klimatanpassningsarbete.

Projektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900” består av två delprojekt som tillsammans belyser effekten av, och anpassningen till, klimatförändringar på jordbruk och vintertransporter.

I projektet används både kvantitativa och kvalitativa metoder för att studera bland annat sambanden mellan skördar, temperatur och nederbörd och demografiska förändringar,  samt inverkan av variationer i vinterklimatet på transporter på land och hav.

Resultatet förväntas utmynna i åtta vetenskapliga artiklar som skrivs tillsammans med två postdoktorer och ett antal andra samarbetspartner. Frågeställningar från liknande forskning på nutida klimatförändringar appliceras i detta projekt på historisk tid. Detta gör projektet nydanande.

Historiska institutionen

Fredrik Charpentier Ljungqvist om temperaturrelaterad dödlighet i en allt varmare värld

Kan ett varmare klimat vara en vinst för folkhälsan? Läs om hur Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, resonerar kring att den globala uppvärmningen hitintills fört med sig en större minskning av köldrelaterad dödlighet än ökning av värmerelaterad dödlighet på jorden. Den 6 april i år publicerade Ljungqvist artikeln ”Global uppvärmning – en folkhälsovinst?” i ”under strecket” i Svenska Dagbladet . I artikeln förklarar han hur antalet dödsfall på grund av kalla temperaturer har minskat mer än den värmerelaterade dödligheten har ökat, ett fenomen som sällan tas upp i media och som fått begränsad uppmärksamhet utanför en ganska snäv krets av forskare. Samtidigt, understryker han i artikeln i Svenska Dagbladet , kommer ett varmare klimat i framtiden orsaka allt större ohälsa, särskilt i världens fattigare delar, men framför allt av andra skäl än bara ökad värmerelaterade dödlighet.

Historiska institutionen

Historiska institutionen utlyser två doktorandtjänster

Har du en magister- eller masterexamen i historia eller motsvarande ämne och vill ägna dig åt historieforskning och studier på heltid de kommande åren? Historiska institutionen vid Stockholms universitet utlyser nu en doktorandanställning i historia och en doktorandanställning i historia med inriktning mot klimathistoria.   Sista ansökningsdag är 15 mars. Startdatum för anställningarna är 1 september.   Läs mer om hur du ansöker till de båda anställningarna via Stockholms universitets ansökningssystem. Se länkarna nedan: Doktorand i historia Doktorand i historia, med inriktning mot klimathistoria Läs mer om att doktorera i historia på vår hemsida

Historiska institutionen

Välkommen Martin Skoglund, ny postdoktor!

Martin Skoglund är ny postdoktor inom forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen circa 1500–1900”.

Historiska institutionen

Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900

Hur har människor och samhällen anpassat sig till klimatförändringar under historien? Frågan undersöks i det tvärvetenskapliga nya forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900” som leds av Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.

Inga evenemang tillgängliga.

Projektet i media

Den populärvetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg har i en artikel publicerad 2025-02-25 uppmärksammat projektets forskning på klimat- och befolkningsdata. Läs artikeln och intervjun med Fredrik Charpentier Ljungqvist om hur klimatet påverkade dödligheten i det förindustriella Sverige via länken nedan (Obs! betalvägg):

Så påverkade köld och sena vårar dödstalen förr

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.