Forskningsprojekt Från tal till tecken – att lära sig svenskt teckenspråk som andraspråk

Foto: Volodomyr Melnyk/Mostphotos
Oftast när människor lär sig nya språk, så är det språk som utrycks i samma modalitet som deras modersmål. En person med spanska som förstaspråk kan till exempel lära sig svenska.
Men vad händer när en person lär sig ett språk som opererar i en annan modalitet? Ett språk som inte talas, utan uttrycks gestuellt-visuellt, som teckenspråk? I detta projekt har vi undersökt vad som händer när man som vuxen lär sig teckenspråk som ett andraspråk.
Projektet bidrog till korpusen i svenskt teckenspråk som andraspråk.
Det svenska teckenspråket (STS) är det primära språket för döva i Sverige. Samtidigt är det många som på olika sätt lär sig språket för att till exempel arbeta med döva inom olika områden, exempelvis som teckenspråkstolk. Vår övergripande forskningsfråga i dett projekt gäller vad som händer när man som vuxen lär sig teckenspråk som ett andraspråk.
I projektet har vi särskilt tittat på tillägnandet av två språkliga komponenter:
- munrörelser som tillsammans med händerna bidrar till ett teckens betydelse
- avbildande tecken
I projektet ingår också en uppbyggnad av en inlärarkorpus i STS. Totalt består korpusen av 25:06 timmar språkdata och cirka 40 000 teckenglosor från 38 L2 talare.
Bland våra forskningsresultat kunde vi dra slutsatser att inlärarnas förstaspråk – svenska – influerar teckenspråksinlärningen på olika sätt, trots språkens skilda modaliteter. Tack vare korpusen pågår fortlöpande en rad olika studier kopplat till ämnet.
