Forskningsprojekt Skillnader i barnomsorgspolitiken i de nordiska välfärdsstaterna

Artikeln undersöker utvecklingen av offentligt finansierad barnomsorg och vårdnadsbidrag i Finland, Norge och Sverige från 1960-talet till idag.
Foto: freestocks-photos / Pixabay

Foto: freestocks-photos / Pixabay


De tre länderna uppvisar relativt olika utvecklingsbanor över tid. I alla tre länderna, men särskilt i Finland och Sverige trädde kvinnorna in på arbetsmarknaden innan offentlig barnomsorg var tillgänglig och barnomsorgen ordnades ofta privat. Dagmammor i den informella sektorn ersattes så småningom av familjedaghem i den formella sektorn, där dagmammorna var anställda av kommunen. Detta var mindre vanligt i Norge där kvinnor trädde in på arbetsmarknaden senare. Förskolan växte över tid, först i Sverige och något senare i Finland och Norge. Över tid har förskolor blivit den dominerande formen av barnomsorg, men förekomsten av vårdnadsbidrag skiljer de tre länderna åt, vilket påverkar vid vilken ålder barnen börjar i förskolan. Finland är idag det land där vårdnadsbidrag är vanligt och barnen börjar förskolan senare. Kapitlet beskriver också kostnaden och de subventionerade föräldraavgifterna i barnomsorgen, när olika föräldragrupper fick tillgång till offentligt finansierad barnomsorg och kvalitetsindikatorer i de tre länderna. Slutsatsen är att motivet att underlätta kvinnors förvärvsarbete har ersatts med barnens behov och dagmammor i den informella sektorn har ersatts med utbildade förskolelärare.

Projektansvariga

A Life-Course Perspective, Oxford University Press.

Artikel i The Oxford Handbook of Family Policy (Forthcoming).

Publikationer (pdf)

Har det någon betydelse om nationalekonomer är kvinnor eller män? Ekonomisk Debatt nr 3, 2003 pdf, 141.8 kB.