Forskningsprojekt Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige

Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige: fokus på sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

Syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning högre COVID-19 dödlighet bland olika grupper av utrikesfödda i Sverige kan förklaras av sociala bestämningsfaktorer som verkar genom skillnader i exponering för infektion (till exempel genom högre sannolikhet att arbeta inom yrken med hög risk för exponering) och skillnader i konsekvenser av sjukdomen utifrån underliggandesjukdomar/ohälsa som följer ett socialt mönster eller genom fördröjd vård.

Förklaringar till överdödlighet

Foto: Sasirin Pamai/Mostphotos

I Sverige har utrikesfödda från både låg- och höginkomstländer en påvisad överdödlighet i COVID-19, i motsats till den lägre dödlighet från andra dödsorsaker som ofta påvisats bland utrikesfödda såväl före som under pandemin. Detta är av stor betydelse givet de konsekvenser för ökad ojämlikhet det innebär för det post-pandemiska samhället.

Syftet med detta projekt är att undersöka i vilken utsträckning högre COVID-19 dödlighet bland olika grupper av utrikesfödda i Sverige kan förklaras av sociala bestämningsfaktorer som verkar genom skillnader i exponering för infektion (till exempel genom högre sannolikhet att arbeta inom yrken med hög risk för exponering) och skillnader i konsekvenser av sjukdomen utifrån underliggandesjukdomar/ohälsa som följer ett socialt mönster eller genom fördröjd vård. Vi kommer att använda oss av longitudinell information om hälsa, migration och sociala förhållanden på individnivå genom att kombinera data från flera nationella register. Data kommer att analyseras med en rad avancerade statistiska metoder som flernivåmodellering, överlevnads- och mediationsanalys.

Projektets främsta bidrag är att genom en genomgripande empirisk analys studera hur sociala förhållanden, inom ramen för en pandemi, kan påverka riskerfaktorer för olika grupper av befolkningen och ge upphov till ojämlikhet i COVID-19 dödlighet. Dessutom kommer projektet bidra med förståelse för ojämlikhet mellan svenskfödda och utrikesfödda i alla delar av sjukdoms- och vårdkedjan (dvs. från ett positivt provsvar, sjukhusvård, intensivvård och slutligt dödsfall).

Att identifiera de sociala bestämningsfaktorer som leder till ojämlikhet mellan svenskfödda och olika grupper av utrikesfödda är avgörande för utformandet av interventioner som kan minska pandemins ojämlika påverkan på hälsa och dödlighet.

COVID-19 mortality among immigrants by duration of residence in Sweden. A population-based cohort st - Juárez SP, Debiasi E, Wallace M, Drefahl S, Mussino E, Cederström A, Rostila M, Aradhya S (2024) – Scandinavian Journal of Public Health 52(3):370-378

Inequalities in COVID-19 severe morbidity and mortality by country of birth in Sweden - Rostila M, Cederström A, Wallace M, Aradhya S, Ahrne M, Juárez SP. Inequalities in COVID-19 severe morbidity and mortality by country of birth in Sweden. Nat Commun. 2023 Aug 15;14(1):4919. doi: 10.1038/s41467-023-40568-4. PMID: 37582909; PMCID: PMC10427621.

Explaining COVID-19 mortality among immigrants in Sweden - Juárez SP, Honkaniemi H, Aradhya S, Debiasi E, Katikireddi SV, Cederström AF, Mussino E, Rostila M. Explaining COVID-19 mortality among immigrants in Sweden from a social determinants of health perspective (COVIS): protocol for a national register-based observational study. BMJ Open. 2023 Apr 24;13(4):e070670. doi: 10.1136/bmjopen-2022-070670. PMID: 37094903; PMCID: PMC10151235.

Differences in hospitalizations associated with severe COVID-19 disease among foreign- and Swedish - Juárez SP, Cederström A, Aradhya S, Rostila M. Differences in hospitalizations associated with severe COVID-19 disease among foreign- and Swedish-born. Eur J Public Health. 2023 Jun 1;33(3):522-527. doi: 10.1093/eurpub/ckad009. PMID: 36749018; PMCID: PMC10234654.

Understanding the excess COVID-19 burden among immigrants in Norway - Kjøllesdal MKR, Juarez SP, Aradhya S, Indseth T. Understanding the excess COVID-19 burden among immigrants in Norway. J Public Health (Oxf). 2023 Jun 14;45(2):277-286. doi: 10.1093/pubmed/fdac033. Erratum in: J Public Health (Oxf). 2022 Dec 1;44(4):938. PMID: 35285905; PMCID: PMC8992298.

Intermarriage and COVID-19 mortality among immigrants. A population-based cohort study from Sweden - Aradhya S, Brandén M, Drefahl S, Obućina O, Andersson G, Rostila M, Mussino E, Juárez SP. Intermarriage and COVID-19 mortality among immigrants. A population-based cohort study from Sweden. BMJ Open. 2021 Aug 31;11(9):e048952. doi: 10.1136/bmjopen-2021-048952. PMID: 34465581; PMCID: PMC8413476.

Situational Brief: Migration and Covid-19 in Scandinavian Countries

Diaz E, Norredam M, Aradhya S, Benfield T, Krasnik A, Madar A, Rostila M, Juárez SP Situational Brief: Migration and Covid-19 in Scandinavian Countries. December 18th 2020, Lancet Migration pdf, 665.9 kB.

2023-09-03
Institutionen för folkhälsovetenskap

Migranter drabbades hårdare av pandemin

Högre dödlighet och fler inlagda på intensivvårdsavdelningar. Många migrantgrupper i Sverige drabbades hårdare än svenskfödda under COVID-19-pandemin. Men vaccinet hade en avgörande betydelse för att minska ojämlikheten. Det visar en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA). Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

2025-10-24
Sociologiska institutionen

Risken att dö i covid på äldreboenden var större för migranter än för svenskfödda

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.