Huvudspåret i projektet handlade om att undersöka och modellera rytmiska mönster och intonationsmönster i samband med turtagning och verbal återkoppling i olika svensk- och engelskspråkiga taldatabaser.

Projektet har även arbetat med att verifiera effekter av observerade prosodiska egenskaper genom olika lyssnings- och produktionstester, samt genom generering av interaktivt beteende i människa-robot-interaktion.

Tre viktiga resultat

De tre viktigaste resultaten i projektet kan föras in under följande punkter:

1. Kvantitativa beskrivningar av samtalets prosodi
   Det handlar om tajming av återkopplingsljud, ”backchannels”, i förhållande till samtalsparterns tal, prosodiska mönster som inbjuder till återkopplingsljud, hur ofta det finns möjlighet att yttra dem, prosodisk realisering av återkopplingssignaler och hur dessa yttranden är anpassade till samtalspartnerns prosodi.
2. Stokastiska modeller av turtagning i interaktion utifrån prosodiska egenskaper – exempelvis tal, tystnader, överlapp, talhastighetsförändringar, intonationsmönster, ljudstyrkemönster – som ger ramverket för en artificiell talare att förstå och producera mer människolikt samtalsbeteende
3. Implementering av prosodiskt beteende i en fysisk realisering av en avatar för verifiering av effekter av samtalsspecifika prosodiska egenskaper.

Dessa tre punkter bidrar tillsammans till att forskningen tar ett stort steg framåt mot det långsiktiga målet att skapa en artificiell samtalspartner som låter och beter sig som om den deltar i ett samtal.