Rättsinformatiken spänner över flera traditionella rättsområden och berör till exempel avtalsrätt, köprätt, upphovsrätt och förvaltningsrätt. Vanligen delas ämnet in i en matriell del och en metodorienterad del. Den första delen – som brukar benämnas som IT-rätt – innefattar rättsliga frågeställningar som aktualiseras i samband med användandet av IT. Till detta hör allt från användning av datorer och internet vid hantering av information, till telekommunikation och olika slags medieformer. Till IT-rätten hör också olika frågor om informationssäkerhet, behandling av personuppgifter, företagshemligheter, offentlighet och sekretess m.m.
Den metodorienterade delen av rättsinformatiken behandlar i sin tur regleringar och metodfrågor som aktualiseras vid utvecklingen av digitaliserade system och tillämpningar. Vikten av ett juridiskt förhållningssätt till digitaliseringen är något som har kommit att bli allt större i samband med samhällets ökade användning av digitala system och artificiell intelligens (AI), både i fråga om automatisering av rättsliga förfaranden och i användandet av olika former av appar. Den snabba utvecklingen på området väcker ständigt nya frågor gällande hur lagar, regler och etiska riktlinjer kan och bör tillämpas vilket gör rättsinformatiken till ett ytterst dynamiskt forskningsområde.