Till skillnad från den nationella rätten är folkrätten ett horisontellt rättssystem där rättsreglerna skapas och verkställs av staterna själva. Detta sker genom att staterna ger sitt samtycke till att bindas av en viss regel, vilket vanligen sker i skriftlig form som en så kallad traktat (överenskommelse, konvention, avtal etc). Folkrätt skapas också genom sedvanerätt, dvs praxis och staternas rättsövertygelse. Utgångspunkten är att staterna är suveräna och juridiskt sett jämställda med varandra.
Forskningen inom området är inte sällan tvärvetenskaplig. Exempel på påtagligt folkrättsliga frågeställningar är hur en stat har rätt att utöva makt inom eget territorium, i vilken mån omvärlden kan kontrollera hur en stat behandlar sina invånare och hur en stat kan hållas ansvarig för en handling eller underlåtenhet. Andra frågeställningar kan ha influenser av andra rättsområden, så som vilka rättigheter och skyldigheter en stat har beträffande världshaven eller ,miljön (miljörätt) eller hur individer som är ansvariga för grova brott mot folkrätten kan ställas inför rätta (processrätt och straffrätt).
