Dessutom finns forskning om historiska former av vetande och kunnande, om encyklopedier och om kunskapsordningens historia sedan 1700-talet, men också om känslors betydelse för vetenskapligt arbete under 1800- och 1900-talen. Forskare på detta område arbetar i en väl etablerad idéhistorisk tradition av vetenskapshistoria, men detta studium har breddats under de senaste decennierna mot såväl medicinhistoria som humanvetenskapernas historia.