(O)trygghet i tonårshjärnan
ForskningsprojektRädslo- och ångestrelaterade sjukdomar är den vanligaste formen av psykisk sjukdom och begränsar årligen miljontals människors liv.
Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-20 av 132 träffar
Rädslo- och ångestrelaterade sjukdomar är den vanligaste formen av psykisk sjukdom och begränsar årligen miljontals människors liv.
AIDA – uppmärksamhet och beslutsfattande hos barn och unga med utvecklingsrelaterade tillstånd – undersöker hur barn och ungdomar med olika neuropsykiatriska tillstånd riktar sin uppmärksamhet och fattar beslut, och om de skiljer sig från andra som inte har de tillstånden.

Mödrar med kognitiva svårigheter, såsom intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, löper förhöjd risk för nedsatt omvårdnadsförmåga. Det råder dock kunskapsbrist om faktorer som bidrar till detta, vilket försvårar stödinsatser.

Anna vs. Judith-projektet undersöker om AI-chatbottar effektivt kan leverera evidensbaserad terapi för social ångest. Genom att jämföra psykodynamiska och kognitiva beteendeterapeutiska metoder i ett smartphoneformat undersöker vi framtiden för tillgänglig psykologisk behandling.

Allt fler äldre förvärvsarbetar efter pensioneringen. Detta är delvis en konsekvens av att regeringar i många länder med utvecklade ekonomier har genomfört reformer för att förlänga arbetslivet.

Syftet med projektet är att undersöka arbetsförhållanden, levnadsvanor och självskattad psykisk och generell hälsa före respektive efter Covid-19 pandemins början, och om det skett förändringar inom dessa områden, i ett rikstäckande urval av förvärvsarbetande individer i Sverige.
Med en åldrande befolkning blir det alltmer viktigt att förstå och planera för behovet av omsorg i den äldre befolkningen. Trots att vi lever allt längre kommer de flesta spendera flera år i den så kallade ”fjärde åldern”.

Att kartlägga psykosociala stressfaktorer i organisationen på ett tillförlitligt sätt är viktigt för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa.

Skiftarbete är en viktig arbetsmiljöfaktor som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa och dödlighet. För att minska den arbetsrelaterade ohälsan och dödligheten är det viktigt att utforma skiftscheman som tillgodoser vårt behov av återhämtning, inte inkräktar mer än nödvändigt på det sociala livet, och minskar förekomsten av dygnsrytmsstörningar.

I detta tvärvetenskapliga projekt använder vi metoder från psykologi och artificiell intelligens (maskininlärning) för att undersöka hur känslouttryck både produceras och känns igen.

Konflikter mellan grupper ökar alltmer och deras skadliga effekter kvarstår ofta även efter att fredsavtal har nåtts. Detta understryker behovet av att identifiera evidensbaserade och effektiva interventioner för att förbättra intergrupprelationer i sammanhang som påverkas eller hotas av konflikt.

På grund av att befolkningen åldras, samtidigt som vårdplatser på äldreboende minskar, blir det allt vanligare att ge informell omsorg till en familjemedlem. Samtidigt förlängs arbetslivet för många, därmed innebär ett åtagande av vård av en anhörig en risk för konflikt mellan dessa två roller, vilket kan vara stressande och tidskrävande.
Projektet syftar till att utforska erfarenheter av att leva med typ 1 diabetes samt att utvärdera effekten av ett stresshanteringsprogram baserat på Acceptance and Commitment Therapy (ACT), på blodsockerkontroll, psykiskt mående och välbefinnande.

Att påbörja och avsluta psykoanalys och psykoanalytisk psykoterapi: En multi-center fallkontrollstudie inom det anaklitiskt-introjektiva personlighetskontinuumet – svensk gren.

Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa i efterdyningarna av 90-talets skolreformer. Resultaten från projektet kan bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med skolprestation och psykisk ohälsa bland ungdomar.

För att främja ett hälsosamt åldrande har beslutsfattarna satt på sin agenda att prioritera ett förlängt arbetsliv. För att kunna genomföra denna omstrukturering är en huvudfråga att förstå påverkan av arbetsplatsfaktorer.
CHAI-projektet undersöker hur internetbaserad KBT för social ångest kan förstärkas med artificiell intelligens (AI). Vi jämför återkoppling från mänskliga terapeuter och AI för att se hur det påverkar både resultat och den terapeutiska alliansen. Målet är att göra effektiv behandling tillgänglig för fler, utan att förlora det stöd som behövs.

För att behärska sitt modersmål krävs mer än att kunna uttal, stavning, ordkunskap och grammatik. Dessa kunskaper tillägnar sig de flesta redan som barn. Den verkliga gåtan är dock att lära sig kommunicera effektivt i olika sammanhang.

Utvecklingen av den kommunikativa förmågan pågår inte minst under ungdomsåren, men hur detta sker är inte känt. Vi förstår inte heller de mekanismer som gör att vissa har svårt att kommunicera medan andra blir starka kommunikatörer.

Många upplever att en alldeles för stor del av arbetstiden läggs på arbetsuppgifter som upplevs som antingen onödiga eller oskäliga.