Aerosoler, moln och klimat
ForskningsämneFör att förstå hur klimatet kommer att förändras fokuserar mycket av vår nuvarande forskning på atmosfäriska partiklar, som är en nyckelkomponent i jordens energibudget.

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-9 av 9 träffar
För att förstå hur klimatet kommer att förändras fokuserar mycket av vår nuvarande forskning på atmosfäriska partiklar, som är en nyckelkomponent i jordens energibudget.

Atmosfären är ett flerfassystem, med fasta ämnen, vätskor och gaser som existerar och ständigt interagerar.
För att förbättra förståelsen för hur kemikalier och annan miljöexponering kan påverka levande organismer undersöker vi deras effekter, från molekylär nivå upp till hur hela ekosystem fungerar.
Man uppskattar att dålig luftkvalitet orsakar flera miljoner förtida dödsfall varje år. Att skaffa sig kunskap för att upprätthålla och förbättra luftkvaliteten är därför en av framtidens kritiska miljöutmaningar.
Vi studerar hur kemikalier kommer in i miljön, hur de transporteras, var de ackumuleras, hur de avlägsnas från miljön och vi kvantifierar de olika vägarna för exponering av föroreningar för vilda djur och människor.
Miljö och hållbarhet är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. Forskningen handlar om allt från miljögifter, klimatförändringar, biologisk mångfald, landskapsprocesser och djur till hur vi bygger samhället på ett hållbart sätt.

Arktis värms upp 3-4 gånger snabbare än det globala genomsnittet och visar redan nu snabb upptining av land- och undervattenspermafrost, vegetationsförskjutningar, ökad kusterosion, havsis tillbakagång och förändringar i havsströmmar.
För att ytterligare förbättra kemikaliesäkerheten undersöker vi hur exponerings- och effektdata används för myndigheters beslutsfattande och vi utvecklar nya tillvägagångssätt för att underlätta användningen av vetenskapliga data i regulatorisk riskbedömning och riskhantering.
Den indo-gangetiska slätten (IGP; norra Pakistan, N. Indien och Bangladesh) samt den östra korridoren i Kina är två exempel på hotspot-regioner med massiva antropogena effekter på folkhälsan och klimatet med en myriad av kaskadeffekter på andra miljösystem.