Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-20 av 83 träffar
Vilken AI-kompetens behöver lärare? Hur kan den läras ut under och bli till en del av lärarutbildningen? Genom tre workshoppar, som samlar ledande experter inom området, hoppas vi få svar på dessa frågor och bidra till framtida lärarutbildning.
Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?
Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.
Användningen av digital teknik i förskolan har länge väckt diskussion inom både forskning och politik. Denna studie undersöker hur förskolepersonals lärande och pedagogiska arbete formas i vardagen, i en kontext där arbetsvillkoren alltid varit föränderliga som en följd av den pågående digitaliseringsdebatten.
Skolstarten innebär förväntningar på hur barnet bör vara. Avhandlingen synliggör hur föreställningar om det normala villkorar barns möjligheter att utvecklas och förstå sig själva inom skolans ramar och hur det leder till exkludering. På det viset utmanar avhandlingen visionen om en "skola för alla".
Forskningsprojektet undersöker sambandet mellan våldsutsatthet, ohälsa och långtidssjukskrivning för att identifiera förutsättningar och möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med erfarenhet av utsatthet för våld i nära relationer.
Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi
Hur förmedlar massmedia vetenskapliga kunskaper om hjärnan för en bredare allmänhet? Med utgångspunkt i publicerade texter i svenska dagstidningar under ett års tid (2019) syftar studien till att öka förståelsen för hur kunskaper från neurovetenskapen presenteras i massmedia och hur vikten av sådan kunskap framställs.
Rådgivning, instruktion och återkoppling är socialt känsliga och tas emot olika av mottagaren. Mottagaren kan reagera känslomässigt och defensivt, vilket är ett problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap och hälsovård.
Vilket stöd får unga idag för att bli behöriga till gymnasiet? Hur kan möjligheterna till utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg öka? Detta är några av huvudfrågorna som forskarna söker svar på i detta projekt.
Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.
Kreativitet är en viktigt kompetens för att driva samhällsutvecklingen framåt och elever ska enligt läroplanen och EU-förordningar ges möjlighet att utveckla sin kreativa förmågor. Detta betyder att lärare måste ha kompetens för att bedriva undervisning som gynnar detta.
I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.
Målet med projektet är att undersöka framväxten av förskolan i Bangladesh. Projektet undersöker även en intressant förskolepedagogisk trend, där låginkomstländer som Bangladesh går från formellt till lekbaserat lärande medan vi i Sverige går den motsatta vägen, från lekbaserat till formellt lärande.
Vid tjänstetillsättningar ska bedömning av både pedagogisk och vetenskaplig skicklighet göras, och med lika stor omsorg . Detta projekt syftar till att undersöka utmaningar i samband med att bedöma pedagogisk skicklighet.
Biomedicinska analytikerstudenter ska utveckla en professionell identitet som både säkerställer trovärdiga provsvar och underlättar samarbetet med andra yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur BMA-studenters utbildning stödjer denna utveckling och vilka faktorer som påverkar deras förmåga att känna sig trygga i sin framtida professionella roll.
Under decennierna kring sekelskiftet 1900 uppstod feministiska massrörelser i de västeuropeiska industristaterna som drev frågan om demokrati och allmän och lika rösträtt. Syftet med projektet har varit att försöka förstå arbetarkvinnornas handlande och vad som kan förklara att de valde den borgerliga feminismen framför klassolidariteten.
Hur kan universitetslärare främja ett mer studentcentrerat och inkluderande lärande inom högre utbildning? Vid sju europeiska universitet utvecklas i projektet nya undervisningsprocesser baserade på evidensbaserat och individanpassat lärande.
En forskargrupp har sedan millennieskiftet studerat företeelsen delat ledarskap mellan chefer i svenskt arbetsliv. Centralt har varit att förstå det delade ledarskapets former, arbetsprocesser och möjligheter. Därutöver har omfattningen av delat ledarskap kartlagts och de juridiska aspekterna utretts, både allmänt och specifikt inom skola och förskola.
Hur upplever patienter sina möten med psykiatrisk öppenvård – och vad påverkar hur dessa möten blir? Denna avhandling undersöker vad som formar vardagen inom psykiatrin med fokus på institutionalisering, maktutövning och patienters olika förutsättningar.
