Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-20 av 67 träffar
Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.
Stockholms universitet leder ett treårigt projekt tillsammans med Förskoleförvaltningen i Göteborgs stad för att undersöka hur artificiell intelligens (AI) kan användas i förskolans ledarskap och administration.
Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.
Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.
Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy (uppfattad som möjlighet och hot), vardaglig praktik (att förhålla sig till och navigera) och diskurs (talet om policyns och praktikens olika aspekter) omsätts på en lokal skolmarknad i en socioekonomiskt och etniskt polariserad storstadsregion.
Projektet "Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier" har beviljats ca 5,8 miljoner kronor i Vetenskapsrådets stora utlysning inom utbildningsvetenskap.
Att stötta yngre barns självreglering och renlighetspraktiker
Hur barn och förskolans ansvar konstrueras i sammanhang av sexualitet, sexualundervisning och integritet.
Projektet undersöker barnets roll i svensk klassisk naturdokumentär (1940- och 1950-talen). Fokus ligger på förhållandet mellan barn och natur utifrån tidens syn på natur/vildmark samt i efterkrigstidens barnkultur.
En videoetnografi av vårdrutiner och dagligt samspel på en barnonkologisk enhet i Sverige.
Ett centralt begrepp i det planerade arbetet är ’imaginal coping’ som Clark (2003) definierar som användandet av fantasi för att förvandla sjukdomslidandet. Det syftar på psykologiska processer där barn i det dagliga livet använder sig av stor uppfinningsrikedom, lek och fantasi för att bemästra stressfula omständigheter.
Forskningsprojektets övergripande målsättning är att bidra till en möjlig förskjutning av förskolans arbete med ekologisk hållbarhet genom att betona de sociala och relationella aspekterna av hållbarhet i barns interaktion med andra arter.
Avhandlingen tar utgångspunkt i senare års diskussioner om bristande arbetsmiljö i svensk förskola och undersöker vad arbetsmiljö skulle kunna innebära i förhållande till barns villkor och vardag i förskolan.
Jämställdhetsmyndigheten fick år 2022 ett regeringsuppdrag som innefattar att översätta och anpassa ett, i amerikansk kontext, evidensbaserat våldsförebyggande program; Dating Matters.
I avhandlingsprojekt intresserar Alexandra Zahariadis Palmaers sig för diskurser om barn, lek och styrning i policy och andra källmaterial relaterade till svensk förskola under tidsperioden år 1970-2020.
Avhandlingen handlar om hälsoarbetet i förskolan under perioden 1900-1980 och intresserar sig både för förskolans hälsopraktiker och förskolan som en aktör i ett vidare folkhälsoarbete i samhället.
I detta avhandlingsprojekt undersöker Martina Wiksten tjejers humorpraktiker och vänskapliga förhandlingar kring humor och dess gränser. Studien bygger på etnografiskt material insamlat genom fältarbete på en ungdomsgård, fokusgruppsintervjuer samt analyser av humoristiska klipp på sociala medier.
Detta avhandlingsprojekt av Rickard Grimefall undersöker, utifrån queerteoretiska perspektiv, hur unga maskuliniteter har porträtterats inom svensk barnfilm under perioden 1990-2020.
Skillnaden i kunskapsnivå mellan barn ökar och forskning visar på stora skillnader i tidig matematik redan före skolstart. Inom projektgruppen ser vi att det finns ett behov av att studera hur aktiviteter med digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att främja barns utveckling och lärande.
Syftet med projektet är att studera emotionella och relationella aspekter av förskollärarstudenters lärandeprocesser som de iscensätts under deras VFU.
