Studentutbytet med Kina 1918 inledde universitetets engagemang i världen. Foto: Mostphotos
Det första internationella studentutbytet mellan Kina och Stockholms högskola 1918 blev starten för lärosätets engagemang i andra delar av världen. Foto: Bartlomiej Magierowski/Mostphotos


– Zhou Zanheng stannade i Sverige i tre och ett halvt år och lärde sig flytande svenska med typisk Stockholmsdialekt, säger Jan Romgard, vetenskapshistoriker och sinolog, som doktorerat om utbytet med Kina vid Institutionen för Asien, Mellanöstern och Turkietstudier, Stockholms universitet.

Johan Gunnar Andersson under ett fältarbete i Henanprovinsen, 1918. Foto: Östasiatiska museets arkiv
Johan Gunnar Andersson byggde upp det första vetenskapliga samarbetet med Kina, här ses han under fältarbete i Henanprovinsen år 1918. Foto: Östasiatiska museets arkiv

Historien om Zhou Zanheng finns med i hans nya bok som handlar om hur polar- och Kinaforskaren Johan Gunnar Andersson byggde upp det första vetenskapliga samarbetet med Peking på 1910- och 20-talen. Andersson var geolog och blev rådgivare åt Kinas regering i gruvfrågor 1914, två år efter att landet hade blivit en republik.

– Kina ville komma igång med modern vetenskap, men saknade fältexperter och laboratorier. Andersson fick i uppdrag att bygga upp geologiska undersökningar där och var med och utbildade en ny generation geologer. Flera kinesiska studenter togs med i fältarbeten för att bland annat leta efter paleontologiska fossil. De svensk-kinesiska teamen hittade mängder av nya arter som enligt ett avtal med Kina först skickades till Sverige för att kunna undersökas i laboratorier. Det var så den första utbytesstudenten därifrån kom hit, Zhou Zanheng, för att tillsammans med svenska forskare gå igenom materialet, säger Jan Romgard.

Nya data från brev, dagböcker och tidningsartiklar

Jan Romgard berättar att han hittat mycket nytt om utbytet under arbetet med boken. För att få fram fakta har han gått igenom ett mycket stort arkivmaterial i både privata och offentliga arkiv, från de många breven mellan forskarna i Sverige och Kina till dagböcker från fältarbetarna. Också tidningsarkiven gav nya data.

Kemisalen vid Stockholms högskola 1909 till 1920. Foto: Stockholms stadsmuseum
I den här miljön kan utbytesstudenten Zhou Zanheng ha vistats i när han kom till Stockholm för hundra år sedan. Bilden visar kemisalen på Stockholms högskola 1909 till 1920. Foto: Stockholms stadsmuseum

– Det var fascinerande att se att det redan då var en hel del uppmärksamhet i pressen kring samarbetet. Nyfikenheten var stor även på studenten Zhou Zanheng. Dagstidningarna i Stockholm skrev om honom och han togs om hand både av forskarna här hemma och av nätverket runt dem.

Zhou Zanheng var 26 år när han kom till Sverige från Peking, men ursprungligen kom han från Shanghai.

– Enligt honom själv så trivdes han riktigt bra i Stockholm och på fritiden tycks han ha hängt med en del ute i studentsvängen eftersom han sägs ha varit helt hemma i den senaste studentslangen.

Samarbetet varade i decennier

Enligt Jan Romgard innebar studentutbytet och forskningssamarbetet starten för ett program mellan de två länderna som varade i flera decennier från mitten på 1910-talet till andra världskriget.

Jan Romgard, vetenskapshistoriker och sinolog. Foto: C Sturmark
Jan Romgard, vetenskapshistoriker och sinolog. Foto: C Sturmark

– Ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän reste fram och åter över kontinenten under den tiden och forskade tillsammans både i fält och skrev rapporter om fynden i Kina. Det var ett av Sveriges allra första stora utbyten av det här slaget med ett land utanför Europa, och framför allt med ett utvecklingsland.

Zhou Zanheng återvände till Kina 1922 och arbetade sedan på det som kallades Kinas geologiska undersökning. Han återvände aldrig till Sverige, men skrev då och då brev till sina gamla vänner här, och Andersson träffade honom i Kina igen 1937.

Under det långa samarbetet gjorde de svensk-kinesiska teamen också många revolutionerande upptäckter.

– De grävde till exempel tillsammans fram de första dinosaurierna i Kina, upptäckte Pekingmänniskan, och gjorde också de allra första moderna arkeologiska utgrävningarna i landet, berättar han.

Historien om Stockholms högskolas första kinesiska utbytesstudent och om samarbetet med Kina finns med i Jan Romgards bok Polarforskaren som strandade i Kina: Johan Gunnar Andersson & de svenska Asienexpeditionerna (Fri Tanke förlag). Boken har blivit nominerad till Stora Fackbokspriset 2018.