Projektet genomfördes under hösten 2016 genom så kallad medborgarforskning där 46 skolklasser i hela Sverige fick hjälpa till att ta bilder på anslagstavlor som sedan kunde analyseras av forskare vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Örebro.
Från Stockholms universitet medverkade språkforskarna Sara Van Meerbergen, universitetslektor vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, samt Gustav Westberg, universitetslektor och fil dr i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Även Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebros Universitet och tidigare anställd vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, deltog i projektet.
– I min forskning arbetar jag med så kallade multimodala studier, där man bland annat studerar hur ord, bild och layout samspelar och skapar betydelse i texter och just anslagstavlor innehåller mycket multimodala inslag. På anslagstavlor sker en typ av kommunikation där just bilder och layout kan spela en viktig roll i förmedlandet av budskapen, säger Sara Van Meerbergen.
Den gemensamma frågan för alla åtta forskare som deltog var: Vad används anslagstavlor till i dag när vi har så många digitala kanaler? Hela det insamlade materialet bestod av ungefär 1 500 anslag och varje forskargrupp inriktade sig på att studera olika aspekter av materialet.
– I vårt delprojekt valde vi att fokusera på anslagstavlor nära skolor och anslag som handlar om lärande, till exempel anslag om kurser, träning eller samtalsträffar. Vi intresserade oss för vilka typer av lärande som tas upp och vad det säger om anslagstavlans roll för information om utbildning och bildning i lokalsamhället, säger Sara Van Meerbergen.
Forskarna kom fram till att anslagen om lärande kunde delas in i fem olika kategorier: religion, andlighet eller relationer, fysiska aktiviteter, allmänbildning, skollärande samt lärande kopplat till olika yrken.
– Ett anslag om religion och relationer kunde till exempel vara information om en äktenskapskurs som anordnades av kyrkan. Fysiskt lärande kunde handla om en kurs i yoga eller karate. När det gäller anslag av mer allmänbildande karaktär handlade det till exempel om en träff för att lära sig om lokala äppelsorter och skollärande tog till exempel upp information om olika högskoleutbildningar. Lärande kopplat till yrken kunde handla om erbjudande av fackliga kurser.
De vanligaste kategorierna var anslag om fysiskt lärande och allmänbildning.
– Vår viktigaste slutsats är att väldigt många anslag handlar om lokala aktiviteter och här spelar själva anslagstavlan en stor roll. Det är viktigt att anslagstavlan står på en viss plats, vid mataffären, stationen eller på torget, den fyller en tydlig funktion i den lokala miljön genom att informera om aktiviteter i närheten på ett sätt som inte alltid en digital Facebookgrupp gör, säger Sara Van Meerbergen.
”Kanske kan den lokala kopplingen vara en del av förklaringen till att anslagstavlor fortfarande finns kvar trots internet?” sammanfattar forskarna sina slutsatser i forskningsprojektet som har samordnats av Göteborgs universitet och där Fredrik Brounéus från föreningen Vetenskap och Allmänhet har varit projektledare. Nu återstår för forskarna att studera materialet än mer ingående och publicera vetenskapliga artiklar utifrån det.