Forskarna vid Stockholms universitet undersöker cellens inre liv på molekylärnivå. Bild: Stockholms universitet.
Forskarna vid Stockholms universitet undersöker cellens inre liv på molekylärnivå. Bild: Stockholms universitet.

– Det är inte svårt att föreställa sig att systemet ibland havererar och ger svåra sjukdomar som ALS och Alzheimer, det kan det göra på många sätt. Det märkliga är att det fungerar över huvud taget, säger Mikael Oliveberg, professor i biokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet.

– Det handlar om miljarders, miljarders processer som sköter sig själva i ett självorganiserande system.

Tidigare har forskare mest studerat detaljer och isolerade processer och den allmänna åsikten har varit att helheten är för svår att förstå. Bara i en mänsklig cell finns det 30 000 olika sorters proteiner, vart och ett med unik funktion, berättar Mikael Oliveberg. Forskarnas utgångspunkt har därför varit att reglerna som styr i grunden måste vara mycket enkla och stabila, det gäller bara att hitta dem. Under de senaste åren har forskargruppen byggt upp en unik verksamhet där de kan följa proteiners molekylära egenskaper och samverkan i levande celler på atomär nivå.

Mikael Oliveberg. Foto: Niklas Björling.
Mikael Oliveberg. Foto: Niklas Björling.

– Tack vare anslaget på 20 miljoner kan vi nu utveckla metoderna ytterligare och gå djupare. Redan nu ser vi regelmässighet, och kan designa proteiner som beter sig på nya sätt i ett levande system, säger Mikael Oliveberg.

– Vi kan också kvantifiera den underliggande fysiken och det är just det som fascinerar oss mest. Detta är ren grundforskning som förhoppningsvis kan ligga till bas för framtida tillämpningar inom medicin och bioteknik. För hur ska vi effektivt kunna ”bota” molekylära sjukdomstillstånd om vi inte vet hur cellerna fungerar på molekylär nivå?

Projektet ”Deciphering the physicochemical codes for cellular function” har finansiering i fem år.

Om anslaget

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delar årligen ut anslag till forskningsprojekt som bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. År 2017 beviljade stiftelsen 560 miljoner kronor till 18 forskningsprojekt. Två av dessa anslag, på totalt drygt 55 miljoner kronor, går till Stockholms universitet.