Mammutbete i Sibirien. Foto: Love Dalén
Mammutbete i Sibirien. Foto: Love Dalén

 

”Lonely boy” är forskarnas namn på den sista ullhåriga mammuten. DNA-analyser visar att det är en hanne. Om han verkligen var den sista kan vi inte veta, men han är den yngsta individ de funnit – bara 4 000 år gammal. När klimatet blev varmare för 10 000 år sedan och havsnivån steg separerades Wrangels ö från Sibirien. En grupp mammutar på några hundra individer blev strandade på ön. Medans deras släktingar på fastlandet dog ut ganska snart därefter levde mammutarna på ön vidare, den sista dog ungefär samtidigt som människorna byggde pyramiderna i Egypten.

Love Dalén och Marianne Dehasque
Love Dalén och Marianne Dehasque tar på sig skyddskläder innan de går in i det nya labbet vid Centrum för paleogenetik. För att inte kontaminera det DNA som undersöks måste labbet vara extremt rent. Foto: Jens Lasthein

Marianne Dehasque är doktorand på Zoologiska institutionen och kämpar med att sekvensera Lonely boy’s DNA. Det gäller att hitta delar med väl bevarat DNA som inte kontaminerats av andra organismer. Ofta är djuren som ligger gömda i permafrosten förvånansvärt välbevarade trots att de kan vara flera hundra tusen år gamla. Hos mammutar kan man se både päls och mjukdelar, men det är i tänder, betar och ben det finns störst chans att hitta DNA som inte brutits ned alltför mycket.

Modell för vad som händer med utrotningshotade djur

Genom att jämföra mammutars DNA från olika perioder av de 6 000 år de levde isolerade på Wrangels ö kan forskarna använda mammuten som en modell för vad som händer med generna hos en liten population. Kommer inavel att leda till sjukdomar, eller kommer det leda till snabbare selektion när sjuka djur dör och dåliga gener inte förs vidare.

– Vi vet inte än varför mammutarna dog ut på Wrangels ö. Om det visar sig vara på grund av inavel är det inte sannolikt att det är samma orsak som varför de dog ut på fastlandet. Däremot kan det spegla vad som händer hos arter som är utrotningshotade idag. Vi har chansen att se hur generna hos en liten population förändras på lång sikt, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik.

Första genomet av mammut i världen

Mammutprojektet är ett av många projekt där hans forskargrupp undersöker hur gener hos olika populationer har förändrats över tid. Tidigare utveckling hos till exempel lämlar, mammutar och grottlejon kan visa vad som händer vid klimatförändringar, hur arter anpassar sig eller dör ut.

Den tekniska utvecklingen i DNA-labben har varit enorm, forskarna har gått från att kunna analysera några tusen baspar DNA per prov till flera miljarder. Love Daléns forskargrupp var först med att sekvensera en mammuts hela genom, det vill säga all DNA hos en individ. Ett tag hade de även världsrekordet för äldsta DNA:t, en grottbjörn som levde för 450 tusen år sedan. Ett av hans långsiktiga mål med forskningen är att ta reda på varför megafaunan dog ut, det vill säga de väldigt stora djur som levde i förhistorisk tid och försvann i slutet av den senaste istiden. Teorierna talar om klimatförändringar, mänsklig påverkan eller inavel. När forskargruppen lyckats sekvensera Lonely boy’s DNA kommer vi att vara ett steg närmare ett svar.

Läs mer

Gamla gener i nytt centrum – Om nya Centrum för paleogenetik

Mammutens arvsmassa kartlagd