En effekt av hur klimatförändringen påverkar naturen i Sverige är att våren kommer tidigare. Träd och örter får blad tidigare och insekterna kommer igång tidigare vilket skapar goda förhållanden för flyttfåglarna tidigare på säsongen än förut. Studien har undersökt hur tidigareläggningen av våren påverkar flyttfåglarnas flyttmönster och reproduktion.

Individskillnader

– Lövsångaren får sannolikt inte fler kullar trots att vegetationsperioden inte bara startar tidigare utan även pågår längre nu än för några decennier sedan. Det verkar som att lövsångarens beteendeschema tillåter en tidigareläggning, men inte en förlängning, utav häckningsperioden utifrån de ändrade klimatförhållandena, säger Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

Studien har gett forskarna insikt i att långdistansflyttande fåglar har förmågan att anpassa sig till klimatförändringen men att anpassningen inte slår igenom på alla beteenden och att den skiljer sig mellan individer.

Hanfåglar tidigast

Johanna med lövsångareunge. Foto Sven Johansson.
Johanna med lövsångareunge. Foto Sven Jakobsson.

– Vissa beteenden, som att öka längden på häckningsperioden för att få tid med fler kullar, kan behöva längre tid på sig för att ändras. Det finns många faktorer som kan väga in i utformningen av ett beteende och vi är ännu inte helt säkra på vad som påverkar fåglarna att inte dröja sig kvar för att satsa på fler kullar, säger Johanna Hedlund.

Det är speciellt hanfåglar som har tidigarelagt ankomsten på våren. På hösten är dock rollerna omvända och unga honfåglar lämnar platsen där de kläckts innan unga hanfåglar.

– På våren är hanarna under stor press att komma tidigt till häckningsplatsen och etablera revir. När vårarna blir varmare möjliggör det en ännu tidigare ankomst. En teori om varför unga honor ger sig av tidigare på hösten är att de inte behöver utforska hemområdet, eftersom de, till skillnad från unghanarna, inte kommer återvända för att häcka där, säger Johanna Hedlund.